Mors föräldrar fick många barn. Alla utom ett växte upp till vuxen ålder. Det gör att Eirik har en massa ”onkler, tanter, kusiner och fettere”.
Min mor var en av 11 syskon och min far hade två bröder, halvbroder och en halvsyster.
Tillsammans hade dessa en massa barn som var mina kusiner.
Min mor hade 8 äldre syskon och 2 yngre samt en halvsyster som var yngst.
Äldst var Karen ”Kari” Wilhelmine som var född i 1890 Jölster i Sogn och Fjordane.
Hun hade inga barn men var gift två gånger. Hade senast efternamnet Opsahl efter en ”postmester” på Årnes vid Glomma nordost om Oslo.
Sigurd Magnus var även han född i Jölster 1891. Han var gift med Marie ”Mary” Habberstad och de bodde i Oslo. Sigurd var ingenjör och drev bland annat en elektrisk affär. De hade två barn som båda blev kända musiker. Ebba ”Tullik” var äldst och var pianist. Hon var gift med Herman och de hade sonen Torkil som var flöjtist i flera symfoniorkestrar.
Marit var operasångerska och blev även professor vid musikhögskolan i Oslo. Hon fick inga barn men adopterade Anne och Atle samman med sin man Aage Björland.
Einar Håkon föddes i Varteig i Sarpsborg vid Glomma 1893. Han var gift med Augusta och fick dottern Jorunn. Einar utbildade sig till lärare och var bland annat lektor vid Berg gymnasieskola. Han blev nästan 100 år gammal, äldst av alla.
Augusta dog ganska ung och Einar gifte om sig med läraren Oddbjörg. Oddbjörg var nära bekant med min tysklärare i realskolan, vilket då var ett problem.
Jorunn var nära att dränka mig vid bad på Hvasskalven i yttre Oslofjord. Finns på bild!
Martha Aslaug föddes även hon på Varteig 1895. Hon var gift med Elias Waxvik i Ålesund. Elias hade ett ben som inte gick att böja och var lärare och änkeman med tre barn, Enride, Martin och Inge. Martha fick även ett eget barn, Maria.
Anne Marie ”Maja” föddes i Rødenes i nuvarande Marker kommun nära Örje 1896. Hon blev gift med sjökapten Julius Larsen och flyttade till Vancouver i Canada. De gav ut en norsk tidning i Canada. De fick ett barn, Ragna Beata som blev sjuksköterska.
Jag är den ende i släkten som har besökt dem i Canada (1968).
Olaf ”Ola” föddes i Rödenes 1998. Han blev skådespelare, sångare och artist i Sverige och i Norge. Han ersatte vid ett tillfälle Ernst Rolf. Han var anställd på bland annat Nationalteatern och Folkteatern i Oslo och medverkade i en mängd filmer.
Han gifte sig med sångpedagogen Halldis Ingebjart. De hade inga barn.
Ragna Beate föddes 1900 i Tune men dog redan 1915.
Tryggve Öystein föddes i Tune i Östfold och blev bonde. Han köpte gården Haslenes i Lier och odlade grönsaker, bär och frukt. Han gifte sig med dottern på en granngård, Astrid Hellum och fick tre barn, Anne Marie, Ola Steffen och Öystein. Ola var jämngammal med mig och vi blev som bröder. Jag var ofta på gården och lekte och hjälpte Ola med arbetet på gården. Familjen i Lier blev som en del av min egen familj.
Aasta Dagny var min mor, gift med min far, Einar Marelius Danielsen som var diakon.
Hon föddes 1 april 1904 i Tune. Hon fick tre barn, Eirik, Ellen och Per.
Ellen dog redan vid 3½ års ålder i hjärninflammation i brist på moderna mediciner, antibiotika.
Mera om Eiriks familj på annan plats.
Jorunn Signe blev född i Oslo 1907. Hon blev utbildat lärare och blev även kommunpolitiker.
Jorunn blev gift med affärsmannen Einar Steensnæs. De bodde i Haugesund och fick tvillingarna Ola och Einar. Ola blev lärare och Einar politiker på nationell nivå, bl.a. Oljeminister.
Yngst i syskonflocken var Borghild Gunvor ”Bogga” som föddes 1909 i Oslo. Hon gifte sig med diakonkollegan till min far, Ivar Nordenborg.
De fick tvillingarna Kari och Pål.
Anne Ragna föddes i Oslo som halvsyster till de andra syskonen.
Min morfar Ole Steffensen Isene hade gift om sig med Mari från Drangedal och fått en dotter.
Anne Ragna utbildade sin till lärare och kördirigent. Hon gifte sig aldrig och fick inga barn.
Orsaken till att syskonen föddes på så många olika platser berodde på att Ola Steffensen Isene var lärare, organist, körledare och talare (i nykterhetsrörelsen) och som fick anställning än här och än där. Familjen bosatte sig så småningom på Stabekk i Bærum när han blev Generalsekreterare i Blå Kors.