Nyheter/aktuellt

​Detta är en sida där jag skriver lite om ditt och datt som händer mig och min familj.
Det senaste kommer först och där efter i datumordning. 

Jag skriver när jag har tid och när andan faller på.

2024-10-26 Ny vinter – ny höftled

Hoftleden är nu utbytt mot en protes i titan. Jag har genomlidit snart 5 veckor med kryckor och rollator och klarar mig ganska bra med endast en krycka. Ingrid har fått ställa upp mer än hon egentligen orkar men det har gått på något sätt.
Att köra bil kunde jag redan efter ca två veckor och det gick ganska snart att ta sig uppför trappan till övervåningen. Jag ska börja på sjukgymnastik nästa vecka – – – – –
Med hjälp av bilen och kundvagnar som fungerar även som rollator kan jag fixa handlingen av mat mm.

Det blev i år mycket äpplen och flera äppelpajer. Två lådor med äpplen står i förrådet. Matti har varit till stor hjälp med spdant som jag inte klarar och Ingrid inte orkar. Han var här när vi firade Marcus 11-ete födelsedag. Christopher och Marcus var här på lördagen innan han fyllde.

Bekymret vi har nu är att få krattat upp allt lövet under kastanjen och få det iväg till tippen. Vi har en s. k. brun tunna som sväljer rätt mycket trädgårdsavfall. Behöver kanske hjälp med att kratta löven.
Jag får hjälp med att ansa fruktträden. De behöver en rejäl klippning. För många långa grenar.

Jag har haft lite bekymmer med att få laddningen av bilen från laddboxen att fungera. Det tar många timmar att ladda efter 60 – 70 km körning. Har fått be om hjälp av installationsfirman Ecokraft. Det ska även gå att snabbladda bilen på laddstationer men det har jag ännu inte försökt.

2024-09-13 Höst och höftled mm.

Hösten har kommit! Ingrid har fyllt 84 och vi har varit gifta i över 54 år.

Plommonen är överståndna och de flesta ligger i åkerkanten. Det blev 15 glas med plommonsylt och tre plommonpajer.
Den första äppelpajen har bakats och förtärts men det finns massor med äpplen att baka ny pajer med. Äpplena är jättegoda!

Den 17 september ska jag in på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm för att få högra höftleden utbytt mot en protes. Jag fasar mest för tiden efter operationen då man inte kan göra det man behöver göra. Jag har laddat så godt det går nu innan operationen med mat och förnödenheter.

Den 6 september reste jag till Göteborg för att träffa Bella och Matti men även våra gamla grannar i Belgien. Jag åkte bil till Katrineholm och tog tåget därifrån.
Vi samlades på Gothia Towers 23 våning för en gemensam måltid. Det var jättetrevligt och jag kunde till min förvåning uttrycka mig mer än jag hade förväntat mig på vlaams. Marie-Therese, Willy och Dirk (Marie-Thereses yngre bror) fortsatte på sin semesterresa i Norge.
Jag hälsade även på i Bella och Mattis något trånga men mysiga lägenhet.
Tillbakaturen gick nästa morgon med tåg och bil pga att Matti hade blivit dårlig på morgonen och de kunde därför inte köra bil med oss alla till Ärla, vilket hade varit planen.

2024-08-11 Sensommar med ny bil etc.

Mycket av sommaren har redan gått och det har gått alldeles för fort! Men de har ju hänt en del!

Våran gamla Suzuki har lämnat oss. Det gick fort. Plötslig hjärtattack: På vägen hem från Torhälle stack temperuren iväg och det började låta underligt. Jag fick snabbt stanna och undersökte om kylvattnet försvunnit och fyllde på med det jag hade av vatten. Efeter ett tag gick temperaturen ner och jag försökte starta motorn, med det gick inte. Ringde därefter efter bärgning och därefter Tibs Bil.
Bilen bärgades till Tibs Bil och de hade vänligheten att undersöka problemen. De återkom dagen efter, fredag då de skulle påbörja sin semester, med beskedet att det var högst troligt att motorn var kaputt. Bilen lämnades på Tibs och jag hyrde bil för att börja åka runt till bilhandlare att så snart som möjligt anskaffa en ny, begagnad.

På tisdagen åkte vi till Q8/OK för att tanka hyrbilen och passade ppå att titta in hos Bilgruppen (före detta Peugeot). Det fanns flera möjliga kandidater där en vi fastnade slutligen för en DS3 av 2020-modell som endast gått dryt 5000 mil. Den är en modern, elektriskt driven, mellanstor bil som vi skulle kunne hålla igång på egen och/eller billig el.
Det var ju inte riktigt vad vi egentligen sökte. Vi skulle ju ha en ersättning för vår Suzuki!
Elektriska bilar trodde vi låg utanför vår ekonomiska förmåga. Vi hade väl räknat med att få punga ut med uppåt 200 000 og trdde inte att några elektriska alternativ låg inom den ramen.

Men visst, det blev alltså en DS3 E-tense där det blev mycket att lära sig. Mycket eletronik!
Nå, det om det! Vi är alltså åter med bil.

Jag har lagt ner en massa jobb i trädgården och den är mycket njutbar. Jag kan sitta ensam i trädgården och bara njuta av synen och en stilla susning i björkarna.

Det blir mycket frukt även i år. En gren knäcktes på plommonträdet förra året. Två grenar har redan knäckts i år. Orsaken är mängden plommon. Det måste finnas mer än 500 kg plommon i trädet. Jag har stöttat grenerna efter bästa förmåga. Hoppas bara att det räckar!
Även äppelträdet bär mycket frukt. Ett bekymmer är givetvis hur vi skall kunna ta hand om allt.

Ingrid har varit riktigt pigg under de senaste veckorna, allt i relation till hennes sjukdom givetvis. Orkar inte så mycket och måste vila ofta. Hennes vänster ben svullnar ibland och hon får ta vattendrivande mediciner med många toalettbesök som konsekvens.

Matti har blivit av med sten i gallblåsan. Han hade tur att det blev smärtsamt just efter att han och Bella hade avslutat sin resa runt om i Europa! Även Bella hade problem efter resan med klåda och utslag. Men båda är nu på bättringens väg!

Jag har tagit blodprover och EKG inför höstens höftledsoperation och skall röntga höger arm för att undersöka problemen med smärtan där. Det är alltid något som händer med kroppen när man åldras!

Ett bra tag nu har vi varit bekymrade över Christophers deprimering. Vi har ingen helt klar förståelse och förklaring till depresionen. Han är ju duktig i sitt jobb och det verkar inte vara något i vägen med deras familjeförhållanden. Han är f.n. sjukskriven. De har planerat en resa till Thailand från 13 december till 14 januari, dvs över jul och nyttår.
Vi följer med oro utvecklingen.

Jag hoppas jag ska få litt hjälp med att klippa träd och buskar även i år. Jag vet att Matti och Bella har planer på att besöka oss några dagar under sensommaren.

Nu börjar eftersommaren med vägarbeten och möten i Vägföreningen mm. Det ser jag fram emot!

2024-06-16 Sommar

Visst är det sommar fast det har varit några kyliga och regniga dagar. Det hör ju till!

Ingrid har fortfarande cancer och orkar ständig mindre och mindre. Vilopauserna går nästa i varandra. Mycket trött men sover uselt på nätterna i alla fall.

Mina två projekt är helt avklarade: nytt glasfiberarmerat plasttak på altanen och nytt grus på gårdsplanen efter att jord med ogräs tagits bort.

Lagt ner massor med jobb på rabatter. Planterad många nya växter.
Plommotrådet kommer att bära minst lika mycket frukt i år som förra året varför jag fått stötta det både här och där. Robban har det jobbigt att ta sig fram mellan alla stolpar som stöder fruktträden. Tur i alla fall att man har Robban som kan ta den största ytan med gräs.

Blommor har kommit och gått, dvs det är jag som får ta bort avblommade vintergäck, scilla, dagliljor, ackleja m. fl. och rensa ogräs så nästa omgång med perenner kan ta sig upp i dagsljus.

Det blir inga björnbär i år heller. Allt ovan jord var bortfruset.
Äppelträdet kommer att bära frukt ungefär so förra året.
Båbärsbuskarna har blommat, så det kanske blir några blåbär.
Annars kommer vi väl till att köpa både kantareller och lingon. Tror inte jag kommer att plocka några.

Jag njuter av vår trädgård, varje dag. Det är helt underbart och ett stort privilegium att få ha en så underbar trädgård för oss själva. Men vi saknar vänner och familj på besök. Det blir för sällan. Det är bökigt när de är här men trevligt och det känns skönt när vi är ensamma igen, en kort stund, innan man vill ha nytt besök – – – Snart!

Jag har fått problem med smärtor i höger arm. Undrar vad det kan vara – – – –
Men nu på måndag ska jag till Ortopeden för att undersöka min höger höftled igen (röntgen) och diskutera operation. Jag har nu kommit till att jag vill ha protes för den höftleden. Jag har ett helvete med leden ibland. Det ser ut som det ska bli operation efter semestrarna. Hoppas på det!

2024-04-05 Vår på väg?

Ingrid har fortfarande cancer givetvis! Det går i alla fall hyfsat bra. Hon är trött, Har ständigt ont i ryggen, får smärtstillande som gör henne trött och påverkar magen, men vi lever trots allt ganska bra från dag till dag.

Jag går och hoppas på att få bytt höger höftled och behöver ibland starka smärtstillande och inflammationshämmande mediciner.

Våren kar kommit och gått – i alla fall igår och idag. Vi har blåsippor och krokus i traädgården – under snön. Men det ska snart bli varmare sägs det.

Gabrielle och Matti var här over Påsken och vi hadde 7 till bords ppå Påskafton. Riktigt trevligt!

Jag har två projekt på gång i år. Ett, är att byta takskivor på altanen med hjäp av Matti runt Kr. Himmelfart. Det andra är att gräva bort ca 5 cm jord längs kanterna på grusplanen där det växer mycket ogräs. Sedan ska det fyllas på något nytt grus. Jag har beställt hjälp med grävmaskin. Grusplanen såg inte rolig ut förra sommaren och taket på altanen går inte längre att göra rent. Ytan på skivorna är borta och glasfibern ligger bar och samlar skit.
Båda projekten ska vara klara i maj månad – hoppas jag.

Vår bil Suzuki Grand Vitara av 2007 års modell börjar bli gammal. Vi har haft bilen sedan 2013. Den tillverkades 2007 med registrerades första gången 2009 och har nu gått lite
drygt 17 000 mil. Transferlådan har börjat låta, så kanske det är dags att skaffa en ny (begagnat) bil. Ska först undersöka om det går att åtgärda och vad en begagnat transferlåda kan kosta med jobb. Fast, innan dess ska verkstaden fylla på olja för vatt se om det hjälper. Jag har hört att helst ska finna smörjmedel i en växellåda. Får se om det om det är sant.

Det finns, som vanligt, mycket jobb att göra i trädgården, men jag tror att jag ska mäkta med det mest nödvändiga. Sedan får det bara växa. Jag ska njuta av det gröna och de blommor som kommer i trädgården och ta det lugnt sammen med min Ingrid och de ev. gäster som finner vägen till Parkvägen 20 i Ärla!!

2024-01-04 Mycket har hänt sedan dess – – –

Vi har nu fått bekräftat att Ingrid har cancer i ljumsken och har även något på lungorna som troligen även det är cancer. Men det är även konstaterat att hon ännu inte har cancer i hjärnan eller i lever och njurar.

Det har varit diverse undersökningar med datortomogarfi och ultraljud etc samt besök hos flera läkare på Onkologen. Vi har kommit fram till att de behändlingar av cancern som står till buds antingen är olämpliga för fallet eller verkar avskräckande med tanke på hur Immunterapin påverkade henne.  

Vi tar det nu lungnt och försöker göra det bästa tillsammans av det liv vi har kvar. Hon har smärtstillande och kan få mer om så behövs.

Det har varit mycket springande på VC och på sjukhuset under hösten.
Men rullstolen har vi lämnat tillbaka. Det blir korta promenader med frekventa sittpauser på ställen där vi vet att man kan sätta sig för att ta igen sig.

Jag har undersökt vänster fot och höger knä på röntgen och har pratat med en läkare. Vi kom fram till att jag avvaktar höftledsoperation.
Men sedan dess har vi fått två läkare i familjen. Mattias har nu en sambo, Gabriella, som är läkare och hennes mamma, Elisabeth, är också läkare. De var hos oss i julen och vi pratade då lite om höftledsoperation. Elisabeth rekommenderade operation. Hon hade själv opererat båda höftlderna kort innan och tyckte att det var bland det bästa hon gjort.

Frånsett min höftled, hade vi det mycket trevligt i julas. Mattias och Christopher med familjer var hos oss julafton med ribbe och surkål mm. Mattias, Gabriella och Elisabeth kom på kvällen innan julafton och blev till annandag jul. Mattias stannade till nyårsafton på kvällen då han och Gabriella skulle på party hos vänner i Skogstorp. Allt gick bara jättebra!
Så, nu ska jag ta en funderare till på höftledsoperation – – – – Problemet är att vi blir utan möjlighet att kunna köra bil i minst en månad, kanske två under konvalesenttiden- – – –

Det har varit ganska låga tempereturer och många snöfall under december och nu i början på januari. Och nu faller temperatuen ner mot -12 grader.
Snöröjning och sandning i Ärla blir dyrt denna vintern.
Det blir även dyrt med elektriciteten men vi ser fram mot att få elektriskt bidrag från taket!
Vi har fått 17 solceller på taket som ska ge oss mycket av den elektricitet som vi behöver.
Anläggningen kostade ca 132 000 kronor. Vi passade även på att installera laddbox för elbilar vilket blir bra för Mattias när han kommer med sin Polestar.

Efter problem med lambdasonden, har vi nu fått en ny katalysator med sond på vår gamla Suzuki Ventura. Vi har haft den sedan 2013 och nu har den just passerat 170 000 km och går som en klocka. Det är i alla fall ett helt år till nästa besiktning!

Vi har det mycket bra i vårt sköna hem i Ärla och ska fortsätta att göra det bästa av tillvaron!

2023-06-22 Sommarsolstånd har passerats

Jag ser att jag inte tänkt så mycket på att skriva något. Det kommer sig väl av att vi haft det ganska bra.

– – och nu är det redan på väg att bli kortare dagar. Ganska otäckt!

Ingrid mår mycket bättre. Enda problemet är att hon har svårt att somna när hon går och lägger sig för natten. Somnar först långt fram på morgonkvisten och sover sedan till långt fram på dagen. Måltiderna rycks till de mest underliga tider – – – –

Ett eventuellt problem är några ”knölar” i ljumsken som kanske kan vara cancer. Det är under utrdning. Oroande!

Själv har jag haft problem med höger höftled. Leden har åkt upp 1,5 – 2 cm i beckenet, vilket har gjort att höger ben blivit kortare. Jag har en remiss till ortopeden för utredning av felet och har fått Tramadol att ta när det är som jävligast. Jag har dessutom fått en medicin mot inflammation i leder med artros. Den verkar fungera fint. Jag har mindre smärtor nu än för några veckor sedan.

Trädgården är skön men torr. Det har inte regnat riktigt på flera veckor, bara skvättar. Vattnar med dricksvatten.

Imorgon är det Midsommarafton och på söndag kommer Mattias att presentera sin Bella (Gabriella) för oss. Det blir spännande!

2023-03-26 Ny vår!

Sommartid har ställts om på alla klockor men snön ligget vit på alla backar.
Ingrid och jag förlovade oss för 53 år sedan, 25 mars.

Jag är inte längre med i styrelsen för Ärla Byaråd och har skrivit mitt sista protokoll från föreningens Årsmöte. Färdig med det och det känns skönt!
Den nya ordföranden har för sig att han ska vara chef för föreningen. Han och jag är inte kompatibla. Jag skulle inte stå ut med en sådan typ som ordförande – därför inget omval för min del! Behöver inte ta skit med min ålder!

Men jag är fortfarande med i Vägföreningens styrelse. Det är ett trevligt gäng! Och roliga arbetsuppgifter.

Ingrid har stora problem med nattsömnen. Hon sover hyfsat ungefär varannan natt och ligger vaken till 4- 5-tiden varannan. Lukt och smak är fortfarande usel men annars går det bättre. Hon orkar mera. Balansen är det sämre med men vi har båda nu fått trygghetslarm ifall vi ramlar och inte kan ta oss upp själva.

Vårens jobb ligger nu framför oss och jag fasar för volymen. Kommer jag att orka?
Det finns några jobb som jag skulle vilja ha gjort: Måla om köket och lägga om gårdsplanen där en massa ogräs slagit rot. Men det är jobb som jag vill hyra folk som gör.
Huset behöver målas här och var, men det kan jag fixa själv.

Annars kan vi glädja oss över att vi har en stabil ekonomi. Våra bundna lån på huset är låga och har en låg ränta som inte ska skrivas om förrän i 2025. Vi kommer att klara inflationen som det ser ut.

2023-01-20 Nytt år

Nu har jag rundat 87 och har överlevt jul och nyår och hoppas på att få uppleva ännu en sommar. Ingrid har blivit mycket bättre de senaste veckorna, så det lovar gott. Hon har börjat lägga på sig något efter att ha tappat uppåt 30 kg.

Ingrid har ramlat några gånger och har skrapat upp otäcka sår på armar och ben varje gång. Hon har hud som rispapper. Som tur är har hon inte knäckt några ben. Varje gång har jag varit på annan plats och inte hört när hon kallat på min hjälp, så nu har vi skaffat trygghetslarm. Det hindrar en väl inte från att ramla men kan vara bra att ha eftersom ingen av oss klarar av att lyfta den andra.

Ingrid har fortfarande problem med att inget smakar som förr och smakar ofta äckligt. Hon har även problem med svullna underben.
Onkologen har nu medgivit att hon fick problem med inflammation på levern i samband med immunterapin och at det kan ta tid att läkas. Men nu går det framåt och ska bli bra, har vi bestämt!

2022–12-11 Snart jul

Tyvärr måste jag rapportera att Ingrid fortfarande är sjuk! Hon är mycket svag och är hela tiden trött och mår illa. Inget smakar gott och hon kan inte äta mycket innan det tar stopp.
Vi skrev ett brev 30 november till Dr Ulla Wiklund och förklarade noggrant hur det stod till och hoppades att hon skulle inse att det behövs en ordentlig utredning av vad som är fel. 6 december fick vi ett svar per brev.

8 december ringde Marie från Onkologen. Det blev ett långt samtal där Ingrid förklarade alla symptom. Marie lovade att rådfråga dina läkare och återkomma. Hon återkom dagen efter men vi fick huvudsaklig rådet att åka till akuten ifall det inte blev bättre. Men vi fick även rådet att göra en omfattande provtagning på sjukhuset dagen efter, 9 december.

9 december fick Ingrid brev från Onkologen som ville att hon skulle komma på besök 11 januari för att träffa en läkare.

Ingrid vägde idag under 70 kg. Det betyder att hon gått ner nästan 30 kg på drygt 6 månader!
Det börjar nog bli svårt att känna igen henne, för de som inte ser henne var dag!

Idag, 11 december, har Ingrid duschat med mig som badvakt varefter det blev sängliggande ett bra tag innan hon kunde gå upp och klä sig. Hon har lyckats äta en halv toast med smör och ost, druckit lite te och en skvätt med någon slags kulturmjölk. Sedan gäller det att ta igen sig i stresslessen med dagen tidning.

Det ser ut som Mattias ska komma hit över jul och nyår. Det är uppiggande för både Ingrid och mig. Västeråsfolket kommer på kaffe på juldagen ser det ut som. Det är i alla fall en slags plan.

Vintern kom för drygt en vecka sedan med frost och görlite snö. Det har blivit tjäle i backen och snötäcket är kanske 5 cm tjockt.

Vattentunnan i hundgården är full med solid is! Typiskt! Glömmer resp. hinner inte göra saker som man borde göra – – – – – –

2022-11-11 Inför vintern

Det har gått nästan 2 månader sedan sist jag skrev något.

Ingrid har tappat över 20 kg under de 4 senaste månaderna. Hun har svårigheter att behålla det lilla hon orkar äta. Det bara kommer upp igen. Mår illa mest hela tiden. Svullet ben är inget problem längre. Båda benen och hela hon har skrumpnat. Mesta tiden i sängen eller i stresslessen. Ingen ork alls och ofta på väg att svimma.
Vi misstänker att det är immunterapin som spökar fortfarande. Den skulle man nog ha låtit vara!

9 november blev hon röntgat för ryggen och datortomograferad över hela kroppen. Röntgen av ryggen för att se om det är något fel i ryggraden som ger upphov till smärtorna (efter att hon drattade på rumpan i trädgården) och datortomografin för att spåra ev. nya cancerhärdar – resultaten om 1 – 1½ vecka.
Nu får vi vänta och se vad resultaten av undersökningen blir – – – – – – –

Eftersom hon inte äter annat än en liten bit av en brödskiva eller en klick risgrynsgröt och lite mjölk, för jag fixa middagen endast för mig själv. Det blir en tur till stan eller till logistikparken i Kjula då och då för besök på en restaurang när jag inte ids laga mat själv!

Den 9 november rasade även vårt kylskåp. Dörren sjönk och det knakade och brakade när man öppnar dörren men dörren hänger kvar än så länge. Nya skåp för kyl och frys från Siemens beställdes och kommer att installeras 15 november. Våra gamla Siemensskåp inköptes i augusti 2003, så de var nog mogna att bytas ut i alla fall. Priset hade gått upp endast ca kr 4000 sedan 2003.

Det verkar bli kostsamt med elektricitet i vinter. De samlade kostnaderna för el, fjärrvärme, vatten och avlopp, sophämtning beräknas kosta drygt kr 55 000 för de kommande 12 månaderna. Det blir dyrare men vi kommer att klara det.

Robotgräsklipparens nätaggregat är nu utbytt och det fungerar fint. Sista passet för säsongen har körts och Robban har sett över och placerats i förrådet för vintern.
Kastanjen har just släppt sina sista löv och jag har krattat ihop dem i högar för att forsla dem till tippen så snart det går.
Vinterhjulen sitter på bilen, så nu är väl allt klart för vår hibernering!

2022-09-18 Höst i Ärla.

Äpplena på vårt äppelträd med Röda Aroma börjar nu bli mogna och smakar gott. Jag är redan inne på min fjärde äppelpaj. Det blir en massa äpplen iår!
Björnbären mognar dag för dag. Maggan och Calle har redan plockat i två omgångar och vi ska väl plocka lite för sylt.
5 kg lingon har inköpts för kr 450. Jag har rensat dem och Ingrid har mosat dem med en massa socker och de finns nu i små burkar som rårörda lingon i frysen. Gott!

Ingrid har fortfarande problem med svullet ben/fot och smaken är inte som förr. Allt smakar underligt eller inte gott.
Här om dagen överskattade hon sina krafter när hon sent på kvällen gick ut med hundarna och fick för sig att hon skulle lyfta in den stora bougainvillean på altanen. Hon drattade på ändan och kunde inte komma upp. Jag satt på övervåningen och hörde inte att hon ropade på hjälp. Så småningom kunde hon dunka soffan som står utanför altanen i altanräcket så det hördes upp till mig. Jag trodde att det var någon som försökte bryta sig in och gick ner och ut på altanen och upptäckte Ingrids predikament. Med förenade krafter lyckades vi få upp henne på benen igen. Det hade som tur var inte skett några större skador. Endast några blåmärken till.

Vår robotgräsklippare har krånglat. Det verkar som det är nätaggregatet som fuskar, lämnar inte en jämn spänning på 29,7 V DC. Varier snabbt från 4 till 30 Volt. Anläggningen har kostat mig några rejäla vredesutbrott och dåligt humör. Man blir ju vansinnig när man inte förstår vad som krånglar och det verkar som det bra jävlas. Jag har i alla fall konstaterat att det är nätaggregatet det är fel på! Reklamera och skaffa nytt är på gång.

2022-09-03 Sommaren har gått men det kanske har blivit bättre.

31 mars blev Ingrid av med sin vänstra stortå och det blev konstaterad cancer i tån. Lymfkörteln i vänster ljumske blev opererad för att undersöka om cancern hade spridit sig.
Detta förde med sig en långvarig läkningsprocess med många besök på Vårdcentral och på Ortoped- eller Onkologiavdelningarna på Mälarsjukhuset. Vänsterbenet svullnade upp och blev hårt och blankt, ödem. Tån fick läggas om och läggas om minst en gång i veckan.
Vi skaffade rullstol strax efter att tån amputerats så Ingrid fick rullas runt vart vi än skulle med mig som chaufför och rullstolspåskjutare.

Ingrid blev undersökt på längden och tvären. Först på nukleärmedicin på Mälarsjukhuset och sedan på nukleärmedicin i Uppsala med PET-kamera och därefter med magnetröntgen, hela kroppen. De hittade inga flera cancertumörer.

Men det skulle bli värre! 8 juni blev det bestämt att Ingrid skulle genomgå en immunterapi. Ingrid blev tillfrågad och accepterade förslaget. 21 juni fick Ingrid den första fusionen av 13 som immunterapin skulle bestå av. Den medförde inga besvär. 13 juli fick hon den andra. Den medförde däremot en massa besvär: huvudvärk, yrsel, illamående, total orkeslöshet, svimningar och kräkningar etc. Ett riktigt elände! 6 – 7 veckor då man växlade mellan sängen, fåtöljen och toaletten.

Den 4 augusti sa vi ifrån att vi inte ville fortsätta med immunterapin. Vi bestämde oss för att leva medan vi kunde i stället för att stå ut med 11 månader till i ett fruktansvärt elände! Vi har inte tid med sådant i vår ålder!
Först i slutet av augusti började verkan av terapin att avta. Den 2:a september var vi ute tillsammans, utan rullstol, och köpte blommor på Växthuset och nya kuddar på Jysk. Det är först nu, i månadsskiftet augusti/september, som Ingrid orkade gå ut och sitta i trädgården. Dvs. att det blev inte mycket till sommar för Ingrid 2022!

Tån har läkts och Ingrid kan gå någorlunda normalt och än så länge känner hon inte av någon mera cancer. Nu hoppas vi på en skön höst och kanske några fina år till tillsammans.

Immunterapin hänger i fortfarande med bl. a smaken som inte är som förr, darriga händer och krånglade mage etc. Hon följs upp på onkologen en gång per vecka för närvarande och ska följas upp under ett halvår efter avslutat immunterapi. Det verkar i alla fall gå åt rätt håll!

2022-07-09 Sommaraktiviteter och hälsotillstånd.

Vi har haft dagar med riktig sommarvärme men det har även varit dager då man undrar om det verkligen ska räknas som sommar.

Ingrid går nu på något som kallas Immunterapi. 21 juni fick hon den första infusionen med dropp under en timme på cancercentrum på Mälarsjukhuset. Hon ska få en ny sådan en gång i månaden. När vi läste informationen om vilka biverkningar behandlingen kan ha blev man ju mörkrädd! Det var en lång lista med gruvligheter. Men det har hittills gått bra. Lite trött, kanske.
Avsikten med immunterapin är att ta hand om ev. rörliga cancerceller, så inte det bildas metastaser. En ganska ny typ av behandling som fick Nobelpris för inte så länge sedan.

Borttaget av lymfkörteln i ljumsken har orsakat ett svullet vänsterben. Det kan bli långvarigt och kan behöva någon form för behandling.

Igår snubblade Ingrid på väg till brevlådan och slog sig rejält. Det verkar inte vara något brutet men hon har ont i svanskotan, har rejäla blåmärken och lite blödning på armen.

Jag har monterat en markis framför fönstret till Ingrids kontor inklusive automatik som kör ut markisen när det är sol på givaren och kör in den när solen går i moln eller det är kväll. Det finns även en vindmätare som gör att markisen rullas in om det blåser över en viss styrka.
Ibland stämmer inte automatiken med vad Ingrid vill och då blir det två viljor som kämpar emot varandra. Jag hoppas jag kan hitta en inställning som Ingrid blir nöjd med.

Stängslet mot ”hundgården” har nu blivit en vit ribbvägg. Avsikten är att sittplatsen vid förrådsväggen ska bli lite mera avskilt från stöket i hundgården.

Jag har en lång lista med allt jag ska hinna med över sommaren men jag vilar ofta och tar en öl eller dricker saft med Ingrid. Vi har det faktiskt riktigt skönt tillsammans.
Den svårare delen av jobben är i alla fall nu avklarade.

Jag märker att allt jobbande i trädgården gör mig starkare. Blir inte så ofta så trött att det svartnar för ögonen när jag vilar. Jobben är bra träning! Men jag är inte så stadig på benen som jag skulle önska, dålig balans!

Det är tyvärr fortfarande osäkert om det blir någon träff med mina gamla klasskamrater från folkskolan, Tom Birkedal och Per Damsgaard. Det är framför allt Per som har problem med angina pectus och läkarna som inte hittar något bra sätt att fixa blodtillförseln till hjärtat.
Jag hoppas fortfarande att de kan ta en tur till Ärla i några dagar under sommaren! Allt är förberedd!

2022-06-07 Lite nytt om stortån och annat.

Vi har varit på Vårdcentralen för att lägga om bandaget på vänsterfoten. Äntligen börjar det se ut som om såret efter amputationen ska läka.

I morgon ska Ingrid till undersökning med magnetröntgen och sedan ska vi till Onkologen för att få höra resultatet av alla de undersökningar som Ingrid varit igenom: Biopsi i lymfkörteln, PET-kamera i Uppsala, magnetröntgen och ultraljud på Mälarsjukhuset och en massa blodprover. Så, i morgon får vi domen – – – – – .
Ska det göras något efter cancern i stortån? Ska det göras något med det myom som upptäcktes på livmodern? Det är klart man är lite orolig!

Ingrid vill inte gärna att det ska skäras mer i henne. Hennes sår läker så sakta!
Frågan är om hon vill underordna sig sjukvårdens tider för en omfattande behandling mot eventuelle cancerrisker – – – och om vi vill det!?

2022-03-10 Ingrid har cancer i vänster stortå.

Vi var på hudkliniken i Eskilstuna idag och fick reda på att Ingrids krånglande stortå har malignt melanom, dvs cancer.

Det hela började långt tidigare med att tånageln började bete sig underligt och fick tas bort i maj 2021. Det såg ett tag ut som det skulle läka normalt men sedan började det vätska och bete sig underligt. Efter ett besök hos Ingrids läkare Dr. Ulla Wiklund remitterades Ingrid och tå till hudkliniken på Mälarsjukhuset.
Vi fick senare reda på att tån behöver amputeras och att lymfkörtlarna i ljumsken behöver undersökas för att ta reda på om cancern har spridit sig.
Även en annan fläck på vaden behöver tas bort.

Det var ju inte så roligt. Vi har nu fått besked om att stortån kommer att tas bort och att de samtidigt tar bort lymfkörteln i vänstra ljumsken.
Detta ska göras den 31 mars med början tidigt på morgonen och kommer troligen att ta det mest av dagen.

Det var en jobbig dag på flera sätt.

Som tur var, mådde hon som en prinsessa efter ingreppen och var på gott humör. Under fredag eftermiddag och på lördag blev det värre med mycket smärta i tån som inte längre fanns.

Ingrid mådde inte bra och svimmade en gång i badrummet sittande på bänken. Jag kunde hålla henne så hon inte damp i golvet men det var riktigt otäckt!

Konstigt att man släpper hem amputerade utan annan smärtlindring än en rekommendation att ta en Alvedon! Alvedon är ju endast marginellt något bättre mot smärtor än jordgubbssylt!
Mina sista tramadol (från 2006) gick åt och verkade bra.

Ja, nu var det ju inte helt färdigt med det. En dryg vecka efter ingreppet fick Ingrid någon slags opioid och någon slags antibiotika, eftersom såret hade blivit infekterat. Hon var riktigt medtagen och var på väg att svimma flera gånger och mådde jättedålig. Fy vad otrevligt!

Jag fotograferade foten när den blev omlagd första gången efter amputationen (bilden). Och igen några dagar senare då stygnen togs bort. Det såg ännu sämre ut!

En läkare tillkallades och Ingrid blev beordrad att ta sig till ortopedens akutmottagning. Där blev hon fast till nästa dags eftermiddag. De tog en massa prover som ska analyseras.
Det konstaterades även att de hade hittat cancerceller i lymfkörteln. Cancern hade spridit sig!

4 maj ska hon till universitetssjukhuset i Uppsala för undersökning med PET-kamera.

________________________________________________________

Mördaren Putin är i farten i med invasion i och krig med Ukraina som han gravt har misslyckats med. Han trodde han skulle lyckas att knäcka Ukraina på några få dagar.

Krymphjärnan Putin fortsätter att mörda civila barn, kvinnor, handikappade och gamla, dvs de som bara försöker hitta skydd i skyddsrum och källare. Hans armé har ännu inte lyckats inta Kiev och avsätta den otroligt modiga och duktiga ukrainska presidenten Zelenskyj.
De har kört fast pga. dålig organisation, kompetensbrist, brist på bränsle, mat och ammunition mm och ägnar sig åt att skjuta missiler från flera mils håll mot sjukhus, skolor, teatrar och bostäder.
I Ryssland faller samhället ihop ekonomiskt. Han har verkligen ”lyckats”. Det återstår bara att han skjuter sig själv i munnen. Jävla korkskalle!

Det är konstig att såna usla människokryp som Putin, Hitler, Trump, Mussolini, Idi Amin, Mao, Pol Pot, Stalin ”and that crowd” kan komma till makten och att det inte finns några människor i deras närhet med en gnutta insikt och mod som kan förhindra deras excesser och galna fantasier.
Tyvärr finns det ännu flera galningar med makt på vår jord än de som jag nämnt här!

Kriget har nu (2 april) pågått i över en månad och han verkar tapa kriget men bombar i stället städerna från säkert håll, långt från målen där han inte riskerar något. Han är en feg fan oxå!

Återknytande med våra gamla vänner Ritvos, Kari och Mika.

Det är dock inte enbart otrevligheter här i världen! Vi hade besök av Kari Ritvos och hans son Mika i slutet av februari. Vi har inte haft någon nära kontakt med Kari sedan han gifte om sig med Eija för många år sedan. Hans första hustru, Anne, var bästis med Ingrid och vi umgicks så frekvent som förhållandena tillät.
Men sedan han blev änkeman igen för ett par år sedan tog jag kontakt med honom och skickade en massa foton från vår tid tillsammans varpå han och Mika blev eld och lågor.

Det var mycket trevligt att få träffas igen. Mika är tandläkare med 5 barn varav de äldsta är tvillingar på 26 år. Mika har jobbat i Oslo och pratar en blandning av svenska och norska när han inte pratar finska eller franska.

Vi kommer att hålla kontakten i fortsättningen – kanske med ett besök på deras stuga i Hankasalmi under sommaren och kanske kommer Mika förbi igen i sommar med husbil då han ska besöka en VW-träff på den här sidan av Östersjön. Han har tre VW!

2022-03-01 Våren är här – Corona har blivit vardag och Ryssland är i krig med Ukraina och kanske resten av världen.

Det glada beskedet är väl att det värsta av vintern är över och att vi överlevt coronan och har nu blivit erbjuden den fjärde vaccinsprutan.
Det sorgliga är att Putin blivit bindgalen och napoleonsk (tsartokig) och ska ha mera land, nu Ukraina. Men han har skjutit sig i foten. Det blev inte så lätt som han trodde att bara annektera Ukraina på ett par dagar. Han har fått hela övriga världen emot sig utom Kina, Brasilien och Saudi (ungefär). Ryssarna inklusive, när de upptäcker vad han ställt till med.

Putins galenskap kommer tyvärr att drabba oss alla med prisökningar och diverse problem.
Vi får bara hoppas att det finns någon modig människa i Ryssland som på något sätt kan stoppa honom i ett hål i backen och att det kanske kan finnas krafter som kan göra en demokrati av Ryssland.

Annars ser Ingrid och jag fram mot varmare tider och vistelse i trädgården och att vi äntligen kan få besök av Per och Tom.

2021-11-16 Sommar och höst har gått – – –

Coronan härjar tyvärr fortfarande men värre på annat håll än i Sverige och Eskilstuna. Ingrid och jag har fått den tredje sprutan med vaccin och känner oss hyfsat säkra men undviker folksamlingar. Jag har varit förkyld och vi ska ta en vaccinspruta mot säsongsinfluensan.

Sommarn har gått! Den var bra på så sätt att jag har gjort det jag hade föresatt mig att göra i trädgården men gavlarna på huset blev inte målade i år heller. Måste bli av nästa år!

Tyvärr blev det inget av med att Per Damsgaard och Tom Birkedal skulle komma hit i sommar. Det fanns flera olika orsaker till det. Det är också något vi måste se till att det blir av nästa år!

Vi märker att vi orkar mindre och mindre. Vi måste vila oftare och det gör ont både här och där medan vi försöker göra något i trädgården. Men vi har det ju i alla fall fantastiskt bra i vårt rymliga hus med stor trädgård. Vi sparar inte på matkostnaderna och äter mest sådant som vi tycker är gott. Än så länge kan vi njuta av god mat.

Ingrid och jag firade 50 års bröllopsdag med en resa till Halmstad – lite nostalgi och god mat!
Vi har alltid trevligt tillsammans när vi är ute och åker någonstans.

Det enda besök vi hade i sommar var när Agnete Lundmark tog en tur till Ärla med bilen. Det var mycket trevligt!

Vi har i stort förberett trädgård, hus och bil inför vintern, så nu gäller det bara att hålla ut till nästa vår. Vi har 3½ mörka månader framför oss.

Någon adspredelse finns genom mitt engagemang i Ärla Vägförening och Ärla Byaråd. Djurskyddet och katthemmet i Kälby har jag släppt helt och hållet och det känns skönt!

Jag behöver ta upp mina besök på gymmet igen så jag inte beckar igen helt.

2021-04-30 Valborg

Coronan är fortfarande här och värre än någonsin trots all vaccinering men det finns en liten trend som pekar på minskning av smittan. Det är i alla fall färre som dör nu.

Ingrid och jag har fått våra två sprutor och vi är så immuna mot corona som det går att bli.
Matti har varit här och jobbat en vecka och kommer tillbaka idag för att bli nästan en vecka igen. Christopher med familj har oxså varit här en söndag. Så, livet börjar närma sig någon sorts normalitet.

Tyvärr är gränsen mellan Sverige och Norge forfarande stängt. Det kommer att dröja till fram på sommaren innen det finns en chans att Tom, Per och jag kan träffas igen men vi planerar!
Broder Per planerar att ta en tur till Ärla så snart gränsen öppnar.
Ingrid och jag har skaffat nya pass för alla eventualiteter. Det blev ju ingen Tysklandsresa i år heller men skam den som ger sig!

Jag ska i alla fall börja på gym igen inom kort och även börja med bastandet. Det är dags att börja chansa lite och börja leva!

2021-01-28 Nytt år men fortfarande Corona

Två månader till har gått och coronasmittan är minst lika jävlig som den någonsin har varit!
Men det är hopp om vaccin. Det börjar närma sig. Det är bara frågan om vilket som kommer först, smittan och döden eller vaccinet.

Vår äldsta stressless har givit upp andan och vi har beställt en ny som kommer att levereras i april. Ännu en grej att vänta på. Vi sitter ju mycket nu för tiden – framför TVn.

Norrmän får inte komma till Sverige och svenskar får inte resa till Norge. Vi har fått en ny järnridå! – – – eller Coronaridå!

Jag har lagt ner mycket tid på berättelser om mitt och familjens tidiga liv – fram till 1978 ca.
Det blev ett antal berättelser uppdelat på olika faser i mitt liv. Allt finns på hemsidan.
Det är inte helt klart ännu eftersom det kan komma till lite om det är något jag kommer på eller råkar minnas – – – –

Våran sonson, Marcus, har nu börjat i skolan och har börjat tappa mjölktänderna.
Tyvärr visar det sig att han har några bokstäver. Han är mycket livlig och har svårt att sysselsätta sig någon längre tid med bad som helst. Vi hoppas att det finns någon hjälp av något slag eller medicin – – –

2020-11-18 fortfarande Corona

Hela sommaren och hösten har gått i isolationerinens tecken. Endst små resor till affären för att handla mat när kunderna är så få som möjligt och ibland med ansiktsmask och vinylhandskar etc.

Vi har haft besök av Mattias två gånger och av Christopher med familj en gång – under hela denna tiden. Mina återstående kamrater från Folkskolan i Oslo har inte kunna komma heller och inte heller min bror och svägerska. Det är görtrist!!

Vi har nu vccinerat oss mot säsongsinfluensan och ska vaccinera oss mot pneumokocker i början på december. Sedan gäller det att hålla karantänen fram tills man kan bli vaccinerat även mot coronan. April kanske?

Vi kompenserar våra ”lidanden” genom god mat, desserter och godis etc.

CNN är viktigaste undehållningskanalen. Hr Trump har förlorat presidentvalet men vill inte erkänna förlusten. Han påminner starkt om en scen i Monty Python där en riddare vägrar ge upp fast han har blivit av med vapen, armar och ben. Han verkar nästan vara på väg att vilja starta ett inbördeskrig för att han själv ska få fortsätta att vara – – – diktator?! Han bryr sin fan om lagar och om demokrati! Vikket svin!

Hus, trädgård och bil har nu rustats för vintern och utomhusbelysning inför julen finns på plats. Vi är beredda! Vi ska hålla ut!

Ingrid fick nya linser i ögonen 17 november och fick även en ny dator strax innan. Den gamla hade fått skivpaj. Hon fick även en ny fin bildskärm till sin 80-årsdag.
Men med hälsan är det tyvärr skralt inimellan. Ingen av oss orkar som vi gjorde förr. Vi får vila gansk ofta.

Men, vi kämpar på! Vad annat kan man göra?

2020-05 24 – – – trots Corona

Det har varit kallt med nattfrost tills nu.
Ingrid har förberett en massa planter som ska ut på altanräcket så snart det blir tillräckligt varmt.

Jag har klippt gräs ett par gånger och sått gräsfrö på ställen som var sönderpissade eller övergrodda med rölleka eller groblad etc. Altanräcket är skrapad, slipad och målad – oljelasyr.
Altantaket är trycktvättad och blev nästan bra – missade några ställen. Fick snickra en ställning som jag kunde sätta trappstegen på samt inhandla ett teleskopiskt hantag till spolarmunstycket.
Det finns fortfarande en massa att göra på huset och i trädgården – och det är ju bra i coronatider nar man inte kan ut och åka.

Paviljongen har fått nytt tak och vi har köpt nya trädgårdsstolar i plast – av samma modell som de gamla av vilka de flesta gått sönder.
Det återstår att skura altangolvet och måla det med oljelasyr i burmateak.

Så, vi är i stort sett klara för sommaren. Nu väntar vi bara på stabil värme med lagom mycket regn!

2020-05-05

Lennart Svensson är död, han blev 85 år.

Systemet KD69 (KonstruktionsData 1969) blev ju snabbt omodernt eftersom det inte var ett realtidbaserat system. Men det var så avancerat betr. funktioner och logik att det mesta av detta följde med in i nästa generation av de tre system som ersatte KD69: KOLA på lastvagnar och bussar, KDP på personvagnar och PROST på entreprenadmaskiner (VCE).

Jag var ansvarig för utvecklingen av PROST på Volvo BM och senare VCE. PROST höll i över 35 år och är nu ersatt av KOLA som har utvecklats och finns i en tredjegenartionsversion i dag.

Jag är mycket tacksam för min tid tillsammans med Lennart. Han var en av de mest intelligenta och kreativa människor jag har mött förutom att dessutom vara mycket trevlig och generös!

2020-05-01 Corona mm

Det var länge sedan senast jag skrev något. Det kanske inte har hänt något speciellt intressant?

Våren och Corona är i alla fall här! Det är både härligt och förfärligt!

Vintern har genomlidits fast det har inte varit så illa i alla fall. Vi har sluppit undan lindrigt med mycket litet snö och mycket blidväder. Julen firades hemma hos oss på traditionellt vis.
Christopher med familj kom från Västerås över dagen/kvällen men Matti stannade en bra stund pga gynnsamma röda dagar på Volvo.

Vi har varit i karantän sedan 19 mars med endast små avstickare till affären för att hämta mat som inköpts över Internet eller som vi köpt i affären (Coop Ärla eller Ica Ekängen) strax efter öppning eller strax innan de stänger. Vi är försiktiga men inte helt fanatiska.

Sedan har det varit mars med Årsmöten i mina föreningar. Jag har blivit av med Djurskyddet och är nu helt utanför styrelsen där. Skönt, eftersom jag befarar rätt mycket problem där i framtiden – problem som jag gärna vill vara utan!

Totte har blivit av med sina kulor och har i och med det helt slutat att kissa innomhus – nästan helt. Mycket bra!
Vi har börjat förbereda sommaren i trädgården där det spirar och gror. Redan massor med blommor och gräset har börjat växa. Dags för första gräsklippningen!

Coronaviruset har ju ställt till det lite. Vi befinner oss i karantän sedan 19 mars och handlar numera mat och annat uteslutande via nätet. Varorna hämtas på butikens baksida eller vi får hem det i brevlådan. Inget onödigt handlande i butik numera.
Dvs. jag tar en tur då och då på dagar då de har öppet extra tidigt (07:00) endast för gamlingar eller direkt vid öppningsdags innan (i teorin) alla andra kunder kommer.
Det har gått bra hittills – – – knock, knock – – – –

Frågan är hur länge vi står ut med eremittillvaron och hur länge det tar innan smittorisken är nere på en nivå som gör att vi vågar träffa folk igen samt när gränsen mellan Norge och Sverige öppnar. Jag vill ju gärna träffa mina gamla klasskompisar och vänner igen.
Jag följer coronastatistiken i DN efter hand som de uppdateras – varje dag!

Tyvärr blir det i år ingen tur till Malmö och Heiligenhafen i Tyskland i kristiflygarehelgen pga coronan och stängda gränser.
– – – och det dröjer med träffen med mina klasskompisar från folkskolan då gränsen mot Norge är stängd den med. Men så snart man öppnar gränsen igen ska det bli av. Vi är ju alla gamlingar som sitter isolerade på vart vårt håll och man blir väl inte smittat under en bilresa i egen bil – om man sköter sig!

Himla tur att vi inte har gjort som många andra som tycker att de vill slippa stort eget hus och trädgård och har skaffat sig en lägenhet i stan. Det kan inte vara kul att sitta i karantän i en liten lägenhet med utsikt mot grannhuset!

Det blir mycket TV i alla fall. Vi följer bl a hur Dr. Trump gör bort sig och förorsakar massdöd i USA. Det är förvånande att ingen har tagit livet av honom än. Men han skjuter sig ju i foten ständigt och frågan är bara när han träffar något annat, mera vitalt. Vi hoppas!
Annars har vi Netflix och kan chromecasta när de abonnerade programmen inte räcker till.

Det är skönt att Ingrid och jag har varandra i dessa tider. Vi har det bra tillsammans!

2019-09-17

Hösten har kommit och det är givetvis slut på sommaren.

Vi har i princip varit hemma hela sommaren. Mattias har gästat oss och hjälpt oss med en massa jobb som vi haft problem att klara av själva.
Christopher och vår sonson Markus har besökt oss över dagen vid två tillfällen.

Vi har reparerat lite på verandan och förbättrat trappan från vardagsrummet ut på altanen, Annars har vi varit sysselsatt med gräsklippning, plantering, klippa häckar och buskar, rensa rabatter och diverse annat som behöver göras när man har hus och trädgård.

I mitten av augusti blev vi voldsamt förkylda för tredje gången i år – i nästa tre veckor.
Det gick åt pepparn med det mötet med Eskilstuna kommun som jag sett fram mot att delta i. Fick stanna hemma. Vi hann precis bli såpass friska till 5 september så att Ingrid kunde delta i 50-årsjubileumsfest med klasskamrater från Flickskolan i Halmstad.
Vi åkte dit 4 september och tog in på hotell Mårtensson vid Norre Port där vi hade utsikt till Norre Katts Park och Norra Vägen 5 där Ingrids föräldrar bodde när Ingrid och jag träffades. Vi var ute och åt jättegott på The Bulls som var inhyst i den gamla brandstationen – mysiga lokaler och bra kök!
Vi körde givetvis runt i Halmstad till alla ställen som Ingrid hade goda minnen från.

Halmstad är tydligen en välmående stad i stark växt. Inte en ledig butikslokal någonstans och en massa restauranger med många gäster.

Nu har vi haft en första natt med smak av vinter. Temperaturen var nere i +1 grad och det var rimfrost på gräsmattan.

Vi har så smått börjat förbereda oss för vintern. Jag har vinterdäcken klara och skall även byta till sommargaloscher på de rullande fälgerna.

Ser fram mot diskussioner med Eskilstuna kommun om övertagandet av parker och grönområden i Ärla.
Ärla kommer till att bli som en liten kommun i kommunen. Vi kommer att råda över gator, parker och grönområden. Eskilstuna kommun kommer inte att ha något  att säga till om när det gäller detta. Ärla Vägförening och Ärla Byaråd kommer att sköta allt. Jag tror inte att politikerna har insett vad som är på väg att hända. De är ägnar sig helt och hållet åt Eskilstuna stad och kommer så småningom att bli överraskade över vad som hänt.
Detta är rätt kul!

När det gäller Eskilstuna Djurskyddsförening  skriver jag protokoll från styrelsemöten – inte mycket mera. Jag har aviserat att jag inte vill vara med i styrelsen fom kommande Årsmöte. Känner att jag gjort mitt.

2019-07-08 Vår och sommar tills nu

Det har hänt ett och annat sedan senaste inlägget.

I slutet på maj åkte jag till Malmö och Inge Gullander samt dagstripp till Heiligenhafen för bad och inköp av alkoholhaltiga drycker. Mycket trevligt men lång bilkörning. Bodde två nätter i besöksrummet som hör till Inges bostadsrättsförening. Inge och jag var ute och åt räkmackor på en pub som satsade på lugn i stället för TV. Jättegott och jätteträvligt!

Tre veckor senare hade vi klassträff, klass 7B Ullevål skole, hemma hos Tom Birkedal i Manstad väster om Fredrikstad. Tyvärr är numera klassen ganska reducerad – vi är endast tre gutter kvar i livet som är uppegående och med hyfsat koll. Det finns någon till kvar men som inte längre har kapacitet att deltaga i en träff.
Tom, Per Damsgaard och jag hade i alla fall jättetrevligt! Vi grillade lite mat som jag hade med och drack lite öl och vin på Toms altan som hade en underbar vy ut över en kohage, fjorden utanför och ända över till Åsgårdsstrand på andra sidan av Oslofjorden. Sedan tog vi en promenad ner till marinan i Lervik där Tom har sin ”snekke”. På vägen dit passerade vi husen där Toms dotter och son har var sitt hus. Tom har verkligen ordnat det bra för sig och de sina. Bakgrunden är att Toms förfeder haft ägor som de kunnat sälja och utnyttja. Tom har hela sin barndom kunnat tillbringa somrarna där – det är hemma för Tom.

Huset som Tom hyr är precis lagom stort för en ensam gubbe. Utöve.r den sköna verandan fanns ett stort vardagsum med en köksdel, Toms sovrum och ett badrum. Uppför en trappa fanns ett TV/dator-rum samt ett gästrum.

Dagen efter tog vi en tur i ”snekka” i fint väder. Vi var inom flera mysiga kustmiljöer som jag inte har en aning vad de kan heta.
Vi åkte sedan in till Fredrikstad och tog ”byferga” in till gamla Fredrikstad där vi promenerade runt på gamla kullerstenar och åt en glass. Eftersom även de andra inte var allt för pigga på att gå fort, kunde jag hänga med. Hade hjälp av svärfars gamla käpp.

På kvällen åt vi på restaurant i Leirvik. För min del, blåmusslor, jättegott!

Efter ännu en god frukost med ägg, gott norskt bröd och massor av olika pålägg tog vi farväl. Det tog emot, för vi hade haft så trevligt tillsammans!

Vägen hem blev mycket kortare, eftersom jag vägrade att följa navigatören ”WAZE” uppmaning att köra via Hoböl och Spydeberg.

Väl hemma igen blev det en hel del jobb med trädgård. Jobb som skulle varit gjort tidigare men som fick göras nu.  – – – och gräset växte otroligt pga av att vi hade gjödslat och att det kom en hel del regn.

Det hände även ett och annat i vägförening och i Ärla Byaråd – tillräckligt för att hålla mig lagom sysselsatt.
Det blev även några besök på nakenbadet.

Jag har även lagt ner tid och bekymmer på att få den ersatte 43″ TVn att fungera tillsammans med min ”Computer on a stick”. Det fungerar inte helt bra ännu men jag tror jag vet hur jag ska fixa det.

Jag har även haft problem med ”Dropbox”. Upptäckte att jag inte var ägare till min egen Dropbox. Efter lite hjälp fick jag fixat det men jag har fortfarande en del saker som jag undrar hur det fungerar och om jag har tappat någon information eller ej. Det är då något att gräva i även framgent.

Ingrid är ofta plågat av smärtor i alla leder och rygg och har ibland yrsel och är även på väg att svimma ibland. Jag måste vara till hands när hon duschar eftersom det några gånger har hänt att hon svimmat och jag nätt och jämt kunnat fånga henne.
Hon orkar bara kortare tider i blomrabatterna och måste vila ofta. Jag behöver vila rätt ofta jag med. Så, vi jobbar med frekventa vilopauser.
Vi gör det som vi måste göra, när vi känner att vi orkar – – – -Det får ta den tid som det tar!

2019-02-28 Mars och våren framför oss

Mars betyder vårvinter och årsmöten med vintersport på TV och möten som kräver förberedelser. Tiden går fort!
Jag kommer att avgå som ordförande ur Eskilstuna Djurskydd men stannar kvar ett år till på en enklare styrelsepost.
Jag kommer troligen att vara kvar som sekreterare i Ärla Byaråd och i Vägföreningen där det kan hända en hel del intressanta saker under 2019.

Vi har redan vintergäck i trädgården och de sista resterna av snön är borta. Jag har i en biltvätt tvättat bilen som var alldeles lergrå med torkat lera. Jag har ruckat på Skrotbilen så jag inte åker på fastrostade hjul som förra våren (den står avställd i garaget ännu).

Fiberboxen är nu kopplat till en router som i sin tur är kopplat till TV:n. Routern vi fick med abonnemanget var inte så värst bra: sakta och svag wifi. Så, jag har skaffat Deco Mesh wifi system med tre små boxar fördelat runt i huset: tre gångers förbättring.
Telefonen 016 70176 fungerar fortfarande inte men det kommer att lösa sig.

Ingrid och jag har varit förkylda, kanske influensa, med rinnande näsor och svår hosta. Ingrid är fortfarande inte bra. Jag har haft jätteont i ryggen men det är bättre nu.

Donald Trump är ju världens såpopera. Det finns ingen påhittad såpa som är mera dramatisk och spännande. Just nu gick det åt pepparn med Nord-Korea- mötet i Hanoi och när Trumpen kommer hem igen till Washington har han många problem på halsen.
Frågan är när han blir utslängd ur Vita Huset skrikande och sprattlande eller om han till allt helvete blir omvald 2020!!??  Frågan är egentlig huruvida Republikanerna kommer att inse att Donald Trump endast är intresserad i Donald Trump och att han är en fara för USA och resten av världen! Framtiden är som alltid oviss!

2019-02-02 Januari avklarat!

Det är en lättnad att januari är över. Jag kan börja tro på att jag får en sommar till. Jag har i alla fall köpt ett årskort på Friskis och Svettis.

Februari är ju ganska kort och med med massor av skidor på TV. I mars har jag tre Årsmöten som jag ska förbereda med diverse verksamhetsberättelser och verksamhetsplaner, så det går mao snabbt mot vår och varmare tider!!!

Ingrid och jag gav varandra ett par böcker i julklapp: Factfulness av Hans Rosling och Becoming av Michelle Obama i original. Den första har jag nu läst klart och den andra är halvläst. Båda författarna är exceptionella och inspirerande människor och båda skriver fängslande och bra!

Förövrigt har jag varit sysselsatt med att ersätta våra två telefoner, Ingrids för att det inte längre gick att köra mobilt bank-ID och min bl. a. för att bluetooth hade lagt av. Vi skaffade var sin Samsung J6. Allt är inte klart installerad ännu men är på gång.
Vi har ju fått in fiber genom väggen och nästa vecka ska resten vara installerad – hoppas jag. Det är i alla fall förberett!
Det går åt massor av tid för oegentligheter och bara strunt!

Christopher, Lynn och Marcus är i Thailand på tre veckors semester. De kommer hem i mitten av nästa vecka.
Mattias har fått löfte om en två i Majorna i Göteborg: 54 kvm och 4 700 i månaden. Äntligen får han förråd så vi kan bli av med alla hans grejor som vi förvarat för honom i 6 – 7 år eller så. Det ska faktiskt bli skönt eftersom de finns överallt i huset.

Jag har nyligen satt upp extrastöden för altantaket och sedan kom snön. Så, det var just i tid! Det kommer lite snö nästan varje dag, inte så mycket men det bygger på efter hand.
Hundarna måste borstas och torkas efter att ha varit ute. När det töar är de fulla med snöbollar som borstas bort med specialborste. Tacka vet jag sommar!

2019-01-16 Leden glesnar

Min kusin Anne Marie Kraugerud, fött Isene, dog 28 december 2018. Hon blev 84 år gammal och begravdes 10 januari, på min födelsedag, i Sylling kirke. Min bror Per och jag deltog i ceremonin. Efter begravningsceremonin var det samling i klubbhuset till Holtsmarks Golf som hör till gården Holtsmark där Anne Marie var gift med ägaren och bonden Nils Kraugerud.
Hon växte upp på gården Haslenes i Lier där jag ofta var gäst. Mina kusiner på gården var som bröder och syster för mig under barn och ungdom. Deras far var min morbror.
Hennes två yngre bröder är redan döda. Ola Isene dog i Alsheimer för 2½ år sedan precis som sin syster och Öystein dog i cancer för ganska många år sedan.

Min kusin Elsa Runde, fött Danielsen, dog 6 januari 2019. Hon blev 91 och begravs nu på fredag 18 januari. Per kommer att delta i begravningen. Hon var gift med läkaren Peter Runde och har bott i Skien, Norge de senaste 40 åren eller så.
Under sin utbildning til sjuksköterska och barnmorska bodde hon en tid hos mina föräldrar och var ofta en omtyckt gäst hos oss i Oslo.
Hennes syster, Ranveig, ligger på ett sjukhem i Tromsö, fullständigt dement. Hon kommer aldrig att kunna åka hem igen.

Min kusin Maria Isene Vaksvik i Sjöholt ved Ålesund har jag inte hört av sedan flera år. Jag vet att hon är dement men vet inte om hon redan är död. Jag ska undersöka detta. Hon är enda dotter till min mors syster Martha. Martha gifte sig med änkeman Elias Vaksvik som hade många barn från sitt första äktenskap, Enride, Martin, Odd, Inge, Snorre, Magda och Arna som jag numera inte vet mycket om.

Vi var ursprungligen 15 kusiner på mors och fars respektive sidor. Många har redan gått bort. Alla bröder och systrar till min far och mor är döda sedan länge och nu återstår endast några få kusiner på min mors sida. På min fars sida återstår, förutom Per och jag, Roald som är son av fars äldsta bror och alla 5 barnen efter fars yngre bror.

Det verkar som om jul och nyår är speciellt farliga. Det är många som dör vid den tiden på året. Klarar man sig bara förbi den tiden, kommer man även att klara sommaren. Det är i alla fall vad jag hoppas på! En sommar i taget! Vintrarna ska man bara överleva. Om sommaren lever man!

2018-12-13 Lucia och snart jul

Jag känner mig lagom glöggfryntlig efter några muggar med Blossa starkglögg med tillbehör.

Jag har blivit fullt godkänd rent hälsomässigt – bara bra värden – vid hälsokontroll på Vårdcentralen. Det gör en glad!
Jag ska fortsätta med mina regelmässiga besök på Friskis och Svettis och har löst medlemskort för 2019.

Jag har tappat en plomb eller en bit av en tand igen! Så, jag ska till Tandläkare Dean om några dagar för att få det lagat.

Vi har fått installerat fiberbaserat Stadsnät och ska nu beställa lämpliga ”tjänster”. Vi kan inte fortsätta med Telias stora TV-paket och har valt Telenor bredband och TV. Vi kommer att fortsätta med vår fast-telefon men nu över fiber. Allt ska vara igång senast 19 februari 2019.

Se där! Livet är inte helt slut ännu!

2018-11-03 Höst

Sommaren är slut men den var seglivat och försökte dröja sig kvar ända till slutet av oktober.
Nå ja, badsäsongen slutade ju tidigare förståss!

Det har varit ganska lugnt med det mesta men Maude har nu hoppat av helt och hållet från Eskilstuna Djurskydd efter osämja med Anne på Djurhemmet. – – – ömma tår! Jag var tvungen att prioritera personalen så att Djurhemmet kan fungera! Alla verkar lättade och ställer upp med många timmars volontärsjobb.

Det kommer troligen att bli problem nästa år vid/efter årsmötet i Eskilstuna Djurskyddsförening då jag och sekreteraren avgår. Kanske även kassören – vet ej detta.
Maude kommer troligen att vilja komma tillbaka – kan bli problem med personal.
Jag behöver inte dessa problem – jag avgår. Det räcker med de utmaningar som finns i Byarådet och i Vägföreningen.

Det är svårt att få med Ingrid på några längre resor. Hon vill helst vara hemma, nära bekvämligheter och mediciner etc. Det är ju dessutom alltid problemet – hur gör vi med hundarna?
Vi tar några kortare turer när vi orkar och väder och annat så tillåter.
​Jag har varit på någon kvällskurs och möten och på min franskkurs (konversation) på torsdagarna. Det får klara sig med det.

Jag har börja läsa böcker igen nu när det blivit ganska lugnt. Det kanske tar sig igen med Vägföreningens övertagande av förvaltning av Parker och Grönområden i Ärla.
Allt ståhej med Länsstyrelsens upphandling av djurhemstjänster rann ju slutligen ut i sanden: vi var förhindrade att skriva på något avtal eftersom Länsstyrelsen krävde att vi skulle vara momsregistrerade och ha F-skattesedel. Men det var en massa kommunikation per mail innan vi kom dit.

2018-07-27 Sommar, sommar, sommar  – – –

Det har varit en helt otrolig sommar!

Sommaren gjorde sitt intåg helgen 5 – 6 maj med lite drygt 20 grader. Veckan efter gjordes en massa trädgårdsjobb: städning efter  vintern och kastanjen hade slått ut bara en vecka tidigare.

Onsdag 9 maj reste jag till Malmö för att träffa Inge Gullander m fl. Vi reste vidare på torsdagen, Kristi Flygare, till Heiligenhafen för bad och för inhandling av öl och brännvin. Jag var tillbaka i Ärla lördag 12 maj med en massa flytande.
Sedan 5 maj har vi haft sol varje dag med några undantag 2 juni, regnskurar, 17 juni med regn och 20 och 21 juni med ganska rejält med regn. Skönt, men inget av regnen gjorde någon större skilnad. Man fick vattna ändå!

11 – 15 juli var jag i Tavelsjö norr om Umeå på årets Riksmöte i Sveriges Naturistförbund där jag satt som mötesordförande. Det var mycket varmt även där men där fanns ju en skön sjö med långgrund sandbotten att bada i. Det var mest gamla bekanta där och det var god mat och trevlig stämning. Jag övernattade på Hotell Södra Berget i Sundsvall på vägen dit. Det var en upplevelse i sig med en fantastisk utsikt över Sundsvall från hotellet på en höjd ovan staden. Jag hade tänkt att övernatta även på hemresan men tog i stället turen i ett svep för att komma hem till Ingrid som inte tål värmen något vidare.

Något mera regn kom inte. Solen sken från mer eller mindre blå himmel och dagstemperaturen steg och steg. För det mesta över 25 grader och från 11 juli även över 30 grader varje dag. Massor av skogsbränder bröt ut över hela Sverige. Några av dessa gick inte att släcka. De skulle få brinna tills höstregnen skulle komma – när nu det blir.

Vi köpte en AC i 2016 som vi endast använde den några få dagar. I år har den gått varje dag som temperaturen varit över 30-strecket och stor del av dagen. Det blir inte mycket man orkar med att göra utomhus när det är så vamt!
Blomrabatterna har vattnats nästan varje dag men gräsmattan har fått behålla sin naturliga bruna färg. Vi hoppas på att den gröna färgen återställs när de mera ihärdiga regnen kommer till hösten – om de nu gör det.

Jag har badat i Ältaren var och varannan dag. Ältaren ligger ca 13 minuter bort med bil från parkering till parkering och är ett nakenbad. Det har varit runt 25 grader i vattnet. Skönt!
Jag är brun som en pepparkaka över det hela. Frågan är om det är sunt med så mycket solande. Det är inte det att jag ligger och solar men jag är oftast utan kläder medan jag gjör saker och jag gör det mesta utomus. När temperaturen stiger över 27 grader och solen skiner från molnfri himmel stannar jag i skuggan eller är inomhus. Jag tål solen bra och blir aldrig bränd.

2 juli klipptes gräset senast och då med kniven satt högt ovan normal klipphöjd. Idag har jag klippt lite på en yta närmast huset där jag faktiskt försökt hålla gräset levande samt närmast rosenhäcken som försöker invadera gräsmattan.

Idag, 27 juli, väntar vi bara på att Det Stora Regnet ska komma och att temperaturerna ska sjunka till under 22 grader.

2018-03-25 Fortfarande vinter

Årsmötena är överståndna och jag är fortfarande ordförande i Eskilstuna Djurskyddsförening och sekreterare i Ärla Vägförening och Ärla Byaråd men jag har varslat att nästa år vill jag inte ställa upp för omval i Eskilstuna Djurskyddsförening.

Vårdagjämning har varit och vi har ställt om uren till sommartid – men! Vi har en enda vintergäck i rabatten och snön ligger i nästan hela trädgården. Det är barmark under träden. – – och det är kallt och det blåser. Jag känner inte alls för att börja göra i ordning inför sommaren. Ingrids bil har stått i garaget sedan tidigt i december. Min bil är hur skitig som helst och har givetvis vinterdäck.

Deklarationen är klar och jag vet hur mycket jag får tillbaka på skatten. Ingrid och jag har varit på banken och ordnat med efterlevandefullmakter. Det är bra att ha när en av oss lämnar jordelivet.

Totte har badats idag. Han badas var annan eller var tredje vecka. Pom-Pom verka hålla sig ganska ren – i alla fall så länge han störtar omkring i snön.

Jag har funderat på det här med att folk ofta ondgör sig över det minsta lilla tecken på religiositet i samhället. Religionsfriheten som är inskriven i grundlagen har i praktiken blivit religionsförbud!
Det är förbjudet att ha skolavslutning i kyrkan. Religionsundervisningen i skolan är avskaffat. Det verkar ju inte som det endast  är muslimsk religionsutövning som man vill åt. Man vill inte störas av att någon utövar sin religösa tro.

Samhället är i stort sekulärt men det har funnits religionsfrihet i Sverige och i Norge långt innan statskyrkan avskaffades. Det är bra att inte en religion är påbjudit och obligatorisk men man måste få utöva den tro man har. Religion praktiseras naturligt i samfunn varför även dessa måste få finnas. Det innebär att religiösa traditioner som ringning i kyrkklockor och böneutrop måste tolereras. Tycker jag!!!  Jag funderar på att gå med Svenska Kyrkan i ren protest och som stöd till en organisation som gör mycket bra i samhället!

2017-07-01 Anders Børre ”AndB” Fevang är död.

Han dog plötsligt i badrummet på morgonen denna dag, troligen genom att aortan sprack. Hans dotter ringde mig och berättade den trista, mycket oväntade nyheten.
Han skulle ha fyllt 81 den 14 juli.

Anders och mina föräldrar var goda vänner. Hans mor och min mor hade gått på Danviks Ungdomsskola i Drammen tillsammans. Våra två familjer deltog i en gemensam liten stödförening för Norske Sjömannskirken, ”Sjöspröyt” och vi hade även en ”villagris” tillsammans under kriget mm.

Anders och jag gick i samma klass i folkskolan, Ullevål Skole, i alla 7 åren. I samme klass gick även Tom Birkedal som bodde i samma gård på Stensgaten 41. Per Damsgaard ingick också i vår lilla kvartett av överlevare från denna skolklass. I övrigt var det i stort samma pojkar och flickor som började i första klass och som slutade i sjunde klass. Endast några få tillkom under resans gång men det var vi fyra som utgjorde kärnan i de som tyckte att det var trevligt att träffas igen efter alla år. Det är nu 67 år sedan vi gick ur folkskolan.

Det skulle ha varit vi fyra som skulle ha träffats i San Pedro Alcantara i södra Spanien 21 – 25 maj. Tyvärr fick Tom och Per förhinder men Anders och jag hade några mycket trevliga dagar där Anders och hans hustru Unni Maud har en stor lägenhet.
Vi fick ett bra tillfälle att genuppfriska vår gamla vänskap och trivdes utmärkt i varandras sällskap.

Anders tyckte att han nu hade ordnat sitt liv bra, eftersom han såld sin gamla fastighet ”Furuknatten” och köpt en bekväm lägenhet mitt i centrala Sandefjord. I Spanien ordande han medan vi var där, för de som skulle få använda lägenheten under sommaren och han hade ett hyreskontrakt som han var mycket nöjd med.

Han var, med andra ord, nöjd med livet och så framtiden an med tillförsikt! – – – – – och sedan tog livet plötsligt slut 36 dagar efter att vi tagit farvel med varandra på flygplatsen i Malaga.
Det är mycket trist! Vi hade ju planer på att snart träffas igen i ”fyrklövern”.

Frid över hans minne!

Nu blir det att vi träffas vid begravningen fredagen 7 juli kl 13.00 i Sandar kirke i Sandefjord.
Vi saknar Anders!

2017-04-15 Stor Nordlandersk familjeträff i Stockholm

Det var länge sedan vi träffades enbart för att umgås. Senast vi träffades var när Karins mamma begravdes. Trevligt men inte på samma sätt.

Vi träffades hemma hos Patrik och Pardis och deras 8 månader gamla dotter Juni på Kungsholmen i Stockholm.  Patrik sysslar med utveckling av spel och är son till Karin och Karl Nordlander. Karl är Ingrids yngre halvbror. Karin och Karl bor i Skarpnäck i södra Stockholm.

Deras andra son Thomas och hans Jessica var också där. Thomas har nyligen disputerat inom astrofysik med ämnet ”Galactic archaeology with metal poor stars” vid universitetet i Uppsala där de har bott tills nu. Thomas reser till Canberra i Australien för en forskartjänst den 19 april. Jessica ska följa efter lite senare och även ta med deras katt. Thomas forskartjänst är på 5 år.

Vi fick ett exemplar var av  Thomas uppsats. Jag har även gjort försök att läsa uppsatsen men det är mycket där jag inte har en susning om! Det vore ju konstigt om jag bara skulle kunna läsa mig till den kunskapen utan att ha någon egentlig bakgrund.

Förutom Ingrid och jag, kom även Mattias från Göteborg och Lynn, Christopher och Markus från Västerås.
Det blev stor trerätters middag med öl och vin. Mycket trevligt och mycket gott.

Mitt intryck är att vi på något sätt funnit varandra igen och insett att vi trivs mycket bra tillsammans!
Vi ska försöka att träffas hemma hos oss någon gång under sommaren och då även få med Ingrids andra halvbror Edvard och hans hustru Maria och son Marc-Philippe som bor i Gävle. Edvard är professor vid högskolan i Gävle/Sandviken där även Maria har en tjänst.

Vi tog en del fotgrafier vid detta evenemang som finns att se under http://bildgalleriet.isene.se under Halmstad – Nordlander.
På bilden här ovan står de från vänster till höger: Jessica, Thomas, Karin, Karl, Pardis med Juni och Patrik.

---

2017-02-08 Nytt år – och en galen Trump!

Det blev ju nytt år även för mig – igen! – – och jag har till och med passerat 81 utan att det känns något annorlunda. Det är ju bra!

Mycket sämre är det i USA där Herr Trump tror att han kan diktera och styra som han vill. Han är otroligt duktig på att ställa till det för sig. Han kommer inom kort att explodera av ilska över att inget blir som han vill.

Motståndet mot Trumpen växer och det kommer att resultera i att Demokraterna snart har ett nytt och bättre partiprogram och att de fångat upp alla som anser att Trumpen och de av Republikanarna som slickar hans r—a är helt fel ute. Det kommer att bli en stor seger för Demokraterna vid nästa val – om det inte rent av blir tidigare.

Det är i alla fall ett spännande spel att följa på CNN! Ett bra alternativ till alla skidtävlingar – –

2016-12-13 Blev av med två gaddar – –

Har idag dragit ut två gamla visdomständer i överkäken. De satt längst bak på var sin sida och var fulla med amalgam. Det känns lite blodigt i munnen men det gör inte allt för ont. Båda tänderna har varit möjligt att rucka på en längre tid och det har gjort lite ont att tugga med dem.

Så, nu är det gjort!

7. och 8. december var jag i Oslo tillsammans med min vän Per Damsgaard som jag fick bo hos. Den 8. var vi fyra grabbar från Ullevål Skoles klass 7B, 1950 på Christiania Gamle Værtshus där vi åt en middag och hade mycket trevligt i några timmar. Det var förutom Per och mig, Tom Birkedal och Anders Börre Fevang.

Det är mycket värt för mig att få träffa dessa gamla klasskamrater! Det livar upp tillvaron betraktligt!!

Anders framlade förslag om att vi nästa gång ska träffas i Malaga, Spanien, i maj 2017. Det var hans kone, Unni Maud, som hade föreslagit det, sade han.
Hoppas det blir av!

2016-11-08 Tekniska problem, snö och Trump!

Fläkten till nätaggregatet i min desktop började brumma voldsamt här om dagen. Ett par dagar tidigare dog Ingrids printer. Ingrid fick överta min printer av samma märke och modell och jag köpte en ny.

Efter att ha konsulterat Christopher lyckades jag demontera det gamla nätaggregatet, köpa nytt på Kjell & Co och montera detta.  – – och det fungerar!!! Och även den nya skrivaren fungerar perfekt!

Men sen kom snön, 6 – 7 cm. Vi har en ny entreprenör i Vägföreningen, endast 26 år gammal. Efter att ha titta på resultatet av snöröjningen ikväll, ser det bra ut! Han medger att han svurit en massa men han har klarat av det.
Han fick problem med en husägare som inte tagit bort blomlådorna som fungerar som hastighetssänkande åtgärd under sommaren. De sod mitt i vägen och hindrade röjning.
Det finns några vägar där Eskilstuna Energi och Miljö (EEM) håller på att byta gamla vatteledningar mot nya och där det finns stora hål med avspärrningar i vägbanan. Dessa ställer också till med problem med snöröjningen. Så där finns något att ta tag i.

Själv ha jag röjt framför och bakom huset men det snöar lite lätt fortfarande.

Ingrid och jag har idag blivit vaccinerade mot vinterns influensor. Fungerar det lika illa som förra vintern, blir det inte roligt – – – – –

Ingrid och jag ska nu sätta oss framför TVn för att följa presidentvalet i USA.
Vi håller tummarna för att inte Trumpen ska vinna. Det vore katastrof. Trump är förresten en katastrof i vilket fall som helst!!

Senaste på onsdag morgon: Trumpajazzo vann till allt helvete!  Jag är riktigt skraj för vad som kan hända med en sådan pajas med ohämmad tillgång till USAs kärnvapen.

Trumpajazzos demagogi påminner starkt om en viss gosse som på 30-talet ville ”Göra Tyskland Stort Igen”!

2016-10-24 En sånn höst

Sommaren och hösten har gått utan att det hänt några större saker men –  – – –

Dalior, luktärtor och en massa andra växter blommar fortfarande. Vi har ännu inte haft en enda riktig frostnatt och det har varit tort. Så här års brukar det vara tid at plocka trattkantareller men iår har det varit för tort.

Pom-Pom har vuxit till sig och han och Totte är nu kompisar. Pom-Pom är i stort  rumsren – bara en sällan olycka om vi glömt att släppa ut honom.

Vägen från E20, genom Ärla och vidare fram till Högsten vid väg 55 har blivit nyasfalterad. Jättefin väg. Genom Ärla finns det nu en gång- och cykelbana som tagit lite av vägbredden. Cykelpassager och busshållplatser har tagit ytterligare lite varför vi nu hoppas att främst lastbilarnas fart genom Ärla ska minska något.

Ärla Byaråd håller på med flera projekt i syfte att göra Ärla ännu trevligare och attraktivare. Det är roligt att delta i detta arbete.

Djurskyddet Eskilstuna kommer att lämna förbundet Djurskyddet Eskilstuna eftersom föreningen vill fortsätta att vara autonom. Förbundets styrelse har visat tydliga tecken på att de vill göra om förbundet till ett toppstyrt förbund och det vill vi inte vara med om.
Vi kommer att lämma förbundet från årsskiftet 2016/2017.
I mars kommer föreningen att ha sitt årsmöte. Då har jag varit föreningens ordförande i 4 år. Men jag har även fyllt 81. Frågan är om de vill ha sånn gammal gubbe som ordförande i fortsättningen. Frågan är även om jag vill. Vi kommer att få problem med personal som pensioneras och frivilliga som anlitas lite väl hårt. Det kan bli jobbigt!

Nå ja, det är ju onödigt att ta problemen innan de finns. Nu ska vi ju först ta oss igenom vintern på något sätt.

Ja, så har vi det amerikanska presidentvalet då!  Med galningen, rasisten och isolationisten TRUMP!
Vi får bara hoppas att inte han blir president. Gud bevare oss!!
Han har väl lyckats skada sitt parti å det alvarligaste. Han har lyckats polarisera det amerikanska folk. Han har lyckats skrämma upp ännu mera de som redan var uppskrämda och även de som tidigare inte var så skrämda.
Ett sånt svin till människa!! Han påminner starkt om Hitler på 30-talet! Tvi vale!!

2016-07-14 Vi har blivit med Pom-Pom

I tomrummet efter Milton har vi skaffat en 8 veckors valp av rasen Pomerian,ett riktigt charmtroll som vi döpt till Pom-Pom.

Första natten var jobbig för honom och för oss men redan på eftermiddagen andra dagen verkar han ha funnit sig till rätta i vårt hem.

Totte har dock problem med att acceptera valpen. Totte blev rätt hårt bemött av Pomeranian-familjen när vi besökte dem för att titta på valp – inte så han blev fysik skadat med självkänslan fick sig kanske en knäck. Det kanske kommer att ta ett par dagar innan han vänjer sig med sin nya lekkamrat.

Ta gärna en titt på bilderna på bildgalleriet/isene.se under Våra hundar – – –

2016-07-01 Vår Milton har lämnat oss

Efter flera års funderingar tog vi omsider beslutet att låta Milton få somna in för gott och nu är det gjort – och det var svårt – mycket svårt.

Det var ett svårt beslut men han var aldrig en lycklig hund och han drev oss till vansinne med att pissa inne. Vi lyckades aldrig få honom att sluta med det.
Han hade dessutom problem med lever och tänderna var i behov av sanering för tredje gång.

Milton blev aldrig riktig social. Han var alltid spänd när vi tog honom i knät för att smeka honom och satt aldrig kvar självmant. Han hade heller inte lärt sig att leka som valp.

Vi tror att det var det bästa för honom och för oss att låta honom få sluta sitt liv. Milton blev omkring 7½ år gammal.  Han var ca. ett år när vi köpte honom. Han levde troligen sitt första levnadsår instängd i en bur hela dagarna medan familjen var på jobb.

Vi saknar honom i alla fall och vi älskade honom trots alla fel.

2016-06-19 – 06-21 Folkskoleklasse 7B

Nu har de varit här, Per Damsgaard, Anders Börre Fevang och Tom Birkedal. Det var endast de tre som fortfarande lever och är uppegående och som kunde ta turen till Ärla. Gänget har decimerats en hel del men så är vi alla runt 80 år gamla.
Vi gick ju tillsammans på Ullevaal Folkskole i Oslo från 1943 till 1950 och blev ett fint sammansvetsat gäng med många gemensamma, roliga minnen.

Mina gäster tog sig från Oslo, Sandefjord och Onsøy med bilar till Ärla och ankom Ärla på söndag kväll vid 18-tiden. Vi hade kvällen hemma hos Ingrid och mig. Måndagen tog vi en tur till ställen där vi slapp gå en massa, som t. ex. Mariefred med Gripsholm och vidare till Taxinge slott med goda tårtor och sedan vidare till Strängnäs med domkyrkan och en grekisk Taverna. Vi var hemma igen runt 21.00.  Vitsen var väl inte att studera turistobjekten i detalj, utan det viktiga var ju att umgås och att prata med varandra under trevliga former!

Efter frukost på tisdagen bar det hemåt igen för våra gäster. Jag tror att vi alla, inklusive Ingrid, var nöjda med besöket.
Kanske vi var allra mest nöjda eftersom vi även fick en massa gåvor som vi inte förtjänat!

Ingrid och jag tackar!

2016-05-19 Niclas Nordlander är död

Niclas Nordlander föddes alldeles för tidigt och vägde mindre än ett kg. Han var son till Birgitta och Edvard Nordlander. Edvard är Ingrids yngre boder,

Niclas bodde och hans föräldrar bor fortfarande i Gävle. Niclas blev endast 28 år gammal. Han tog sitt eget liv.

Hans tidiga födsel inverkade troligen menligt på hans utförsgåvor och han led av ADHD. Men han var mycket intresserad i musik och vid begravningen blev vi alla överraskade över hur otroligt många vänner han hade och hur djupt dessa kände för Niclas. Han kände troligen, ibland, stor ensamhet och en djup förtvivlan över sitt liv. Han är saknad av många!

Bilden av Christopher och Niclas är tagen i Ärla 1988.

Begravingen var den 17 juni i Bomhus kyrka i Gävle i vilken bl. a. Ingrid och jag deltog. Här är vad Ingrid skrev till vår söner om begravningen:

Hemma igen efter en l å n g dag till Gävle och åter. Kyrkan var jättevackert dekorerad med blomsteruppsatser (vår var jättefin), ljus, mycket fin musik, både levande och per CD och Birgitta hade sytt det vackra bårtäcke som låg över kistan. Framför var det en trumma med trumpinnar och ett porträtt av Niclas och sen kom överraskningen– det bara vällde in folk som ville vara med, kompisar, gamla klasskamrater, lärare, pedagoger och mängder med vänner. Alla hade en blomma att lägga på kistan vid avskedstagandet. Mycket tårar och kramar.  Både Lora och Birgitta var förvånade över hur stor vänkrets han hade. Den kvinnliga prästen berättade om Niclas i ledig stil och ganska osentimentalt. Hon var bra.

Efter gudstjänsten åkte vi ner på  stan (på Bryggan) och åt en beställd meny. Jag satt mellan Karl och Lora med Maria, Marc-Philippe, Eirik och Karin Nordlander mitt emot. Birgitta satt vid bordet intill med dotter Sara och sin bror Gunnar m flera. Patrik med fru Pardis och Thomas med sambo Jessica satt vid ett annat bord. Även Anne Bronge Nehlin (dotter-dotter till Åke) var där med sin döde brors barn Erica och Ian. Hade inte träffat dem förut.

Lora (Edvard, som går mycket vingligt och dåligt efter olyckan som nästan tog livet av honom) reste sig och höll ett tal, mycket baserat på händelser ur Niclas liv. Fint!

Efter detta blev det livliga samtal och tillslut kramar och ”Ett stort tack för att ni kom”.

2016-03-31 Ingrid har fått en ersättning för den gamla Peugeot:en

Omsider har vi skaffat en ersättning för vår gamla Peugeot som skrotades för 5 månader sedan.

Det blev en blå, lite mörkare än på bilden, koreansk Hyundai Matrix 1.8 från 2004 – lite modernare än Peugeot:en från 1991. Den kommer troligen att användas på ungefär samma sätt, för kortare resor och som backup när den andra bilen är på resa någonstans eller på verkstad etc.

2016-03-04 Ola Steffen Isene är död.

Min kusin Ola Isene på gården Haslenes i Lier är död. Ola och jag var lika gamla. Han föddes 29 maj 1936 och jag 10 januari.
Ola dog 26 februari 2016 efter en lång tid med Alsheimer och med en elak tumör i skallen.

Ola och jag var mer än kusiner. Vi fann varandra redan som barn och har varit goda vänner, nästan som bröder sedan dess.
Ola och hans hustru Tomine och deras sex barn på gården Haslenes har varit en trygg punkt i tillvaron för mig. Någon jag ständigt tänkte på.

Ola blev begravd 4 mars på kyrkogården ved Frogner kirke i Lier efter en stor ceremoni i en fullsatt kyrka (omkring 250 människor). Efter begravningen var det en minneshögtid på församlingshemmet dit det kom omkring 170 personer, stora som små.
Det var många som ville hedra Olas minne! Ola var en stor man i Lierbygden och han har varit betydelsefull även i Den Norske Opera. Ola var stor också för mig!

Olas och Tomines barn och barnbarn och barnbarns barn deltog i begravningen liksom nånga av Tomines släktingar.
​Olas syster Anne-Marie är enda syskon kvar i livet.  Av Olas kusiner deltog Einar Steensnæs och hans hustru, Pål Nordenborg, Per Danielsen och jag i begravningen.

Astrids minnetale over sin far.

Far ble født hjemme på Haslenes gård 29. mai 1936, han var nr. 2 i søskenflokken på tre. Tante Anne Marie var eldst, og onkel Øystein var yngst. Barndomshjemmet var preget av mye musikk, og alle tre søsknene har drevet mye med sang og musikk gjennom livet.

Far har fortalt at han tidlig lærte å arbeide og ofte måtte hjelpe til hjemme på gården.

Etter folkeskolen begynte han på framhaldsskolen, men måtte slutte igjen fordi han trengtes hjemme, farfar hadde fått isjas og vondt i ryggen.

Seinere gikk han et år på Danvik folkehøyskole, som var en kristen skole. Det ble et veldig viktig år for ham. Han sang i kor og i en mannskvartett og utviklet seg mye musikalsk, også som solist.

I unge år drev han også med friidrett og var aktiv i Idrettslaget.

Militærtjenesten avtjente han i Garden der han var motorsykkel-ordonnans og blant annet kjørte post for de kongelige.  Etter det søkte han seg til gartnerskole og tok to års utdannelse på Gjennestad.

I denne tiden fikk han et mer aktivt forhold til sin kristne tro, noe som preget ham resten av livet. På Gjennestad traff han mor, og de to ble kjærester og lovte å holde sammen resten av livet. Mor flyttet til Lier for å bo og arbeide på Hegg i 1959. de fikk lov å møtes to ganger i uka. Far sykla til mor hver onsdag og mor syklet til Haslenes på lørdag da måtte hun være med å jobbe sammen med far. Hver kveld kl seks hadde de avtale om å vinke til hverandre, mor sto på låvebrua på Hegg og far på haugen og viftet med et lommetørkle.

Sammen begynte de i Lier kristelige ungdomsmusikk der de fikk gode venner for livet. Far jobbet noen år med montering av fyringsanlegg til privat bruk. I 1961 giftet de seg på mors hjemsted, Sannidal.

Planen var å være sammen og dele både arbeid og familieliv hver dag hjemme på Haslenes.

Helt etter planen gikk det ikke når det gjaldt arbeidet. Far ble oppmuntret til å prøvesynge for Operakoret, og ble ansatt der. Yrkeslivet tok altså en annen retning enn han hadde regnet med, og gjennom 23 år hadde han mange spennende opplevelser med mange ulike forestillinger, reiser og turneer.

At det som var en kjær hobby også kunne være jobb, syntes han egentlig var veldig rart. Det ble mange lange dager, når vi tre eldste var små, dro han ofte hjemmefra om morgenen og komme tilbake med siste tog om kvelden. Siden han ikke rakk hjem mellom prøver og forestillinger, hente det at han gikk på kino, vi var nok litt misunnelige på far som alltid hadde sett  de siste filmene.

I seinere år kjørte han mer fram og tilbake og fikk seg en arbeidsøkt på gården midt på dagen. Vi var ofte med Far i Operaen og fikk sitte på restplasser blant publikum og være bak scenen og se alt det spennende og «rare» som skjedde der. Kollegaer til Far har fortalt at Far var et lyspunkt i arbeidsmiljøet og at han hadde omsorg for dem som av en eller annen grunn hadde det litt vanskelig.

Far og Mor fikk 6 barn:
Astrid, Steffen Tryggve, Torbjørn, Kari Tomine, Amund og Ole Peder.  Far og Mor var bestandig flinke til å vise kjærlighet både til hverandre og barna. Det var helt naturlig for oss å se mor og far kysse og klemme hverandre. Det var alltid rom for alle hjemme, også våre venner. Far var alltid blid og morsom.

Det var heller aldri noe problem og komme hjem og vise frem prøver og karakterbøkene til Far, selv om det i blant kunne være noen ngèr, han var uansett fornøyd og skrøt av oss alle og når han spurte om vi hadde gjort lekser og vi sa …ja/jo det har vi jo selvfølgelig – så var det ikke så lett for mor å mase noe mer etterpå.

I det hele tatt så tok far det meste i livet veldig positivt og hadde lite bekymringer. Han satte i gang byggearbeider med først ett hus, senere ett til fordi det første ble for lite og deretter en låve uten å ha lagt så mange planer for finansieringen, «det går bra da» sa han.

Og det gjorde det jo, selv om Mor kanskje hadde større bekymringer iblant.

Far var veldig interessert i sport, vi har vært med på skøyteløp og fridrettstevner og på skiflyvning. Han fulgte bestandig med på sporten på TV.

Han var også veldig glad i biler og likte å prøvekjøre nye , det endte ofte med at han kom hjem med en ny. Bilene til Far var alltid blanke å rene!

Far var veldig sosial og glad i å stikke innom folk, så mang en gang har Mor lurt på hvor han ble av.

Far har i alle år holdt han kontakt med barndomsvennene sine og hadde mange hyggelig kvelder med kameratgjengen. Han var levende opptatt av musikk, også jazz, og et høydepunkt i livet var å høre Louis Armstrong i Colosseum i Oslo i 1952.  Interessen for musikk spredte seg også til de yngre generasjonene, og ved forskjellige anledninger har familien samlet seg til et helt lite orkester bestående av barn, svigerbarn og barnebarn.

I 1977 reiste Far på en 3 ukers møteturné helt til Nordkapp sammen med Gunnar Prestegård, og mor og 4 av barna var med og overnattet på folkehøyskoler og leirsteder. Det var en flott tur. Ellers var vi alle sammen ofte med når Far var rundt og sang forskjellige steder, og iblant ble vi nok litt lei av å sitte på møter.

Som operasanger ble Far pensjonist allerede da han var 53 år gammel, og siden brukte han mye tid på å synge i begravelser og andre anledninger. Han fartet rundt på kryss og tvers og hadde det ofte travelt for å rekke alt han skulle. Det å skulle ut for å synge satt sånn i kroppen på ham at han alltid begynte å varme opp stemmen når han satte seg i bilen, enten han skulle på oppdrag eller ikke.

Far var lett å be både om tjenester og sangoppdrag. Han var trofast med i dugnadsarbeid på Frogner menighetshus og han var stadig ute og sang på møter og gudstjenester.

Mange lierunger har nok opplevd at det ikke ble ordentlig jul før Far hadde sunget «O helga natt» her i kirken på julaften.

I 1999 fikk Far meget fortjent Lier kommunes kulturpris for sin aktive og engasjerte innsats i Liers kulturliv.  Han ble også i denne sammenheng betegnet som et ja-menneske som alltid stiller opp og gleder mange liunger med sin sang i store og små anledninger, til hverdag og fest.

Med årene har Far og mor fått svigerbarn, 16 barnebarn og 7 oldebarn. Far har vært en nær og god bestefar og farfar som likte å være sammen med barna. Han var morsom og leken og plystret, sang og tøyset og tullet og var med på «sisten».

Far hadde god helse det meste av livet. Han fikk nye hofter i 1994 og var lett til beins i alle år siden. Han var sterk i kroppen og sluttet aldri med å bryte handbak og måle krefter med sønnene sine.

Vi har hatt mange fine somre på Eikeland i Sannidal, hvor mor ble født, og for en del år siden kjøpte de hytte ved Ilsjøen rett ved. Det ble et veldig kjært sted som har vært til stor glede for dem siden.

For 7 år siden fikk Far diagnosen Alzheimer, og med årene ble han stadig mer preget av sykdommen. Han fulgte Mor hakk i hæl både hjemme og ute, og han ble boende hjemme så lenge det var mulig. Det siste året har han vært på Frogner sykehjem der han også ble omtalt som et lyspunkt. For et 6 uker siden ble det konstatert at han hadde fått svulst på hjernen, og det medførte at det gikk ganske fort mot slutten. Han døde på Nøstehagen med mor og alle oss barna rundt seg, fredag 26. februar, nær 80 år gammel.

I dag tar vi et siste farvel. VI er utrolig stolte og takknemlighet for å ha hatt en slik far og mor en slik ektemann!

2016-01-26 Skannade stora dokument – släktsträd.

Jag har omsider fått några stora dokument skannade. Jag skulle ha gjort detta för länge sedan men det har glömts bort i flera omgångar men nu är det gjort.

Det första är ett par släktsträd som jag fått efter tante Anne-Ragna som bestefar Ole St. Isene har gjort och som dels hon har gjort. Det handlar givetvis om Isene-familjen. De flesta data hade jag ju redan innan men dettta är ett dokument som min mors far har gjort.

Det ena av två andra dokumenten är ett stort PERT-närverksdiagram ritad med tusch på väv – samma typ av väv som vi använde för  ritningar förr i världen. Diagrammet har jag utarbetat under en studie av Volvos Produktutvecklingsprocess i mitten av 1960-talet. Det är troligtvis en av de första studier som gjordes och dokumenterades i form av ett processflöde inom Volvo och kanske även inom svensk industri. Jag lärde mig otroligt mycket under studien och är även ganska stolt över resultatet. Det är kanske inte så mycket att komma med idag men då var det ”cutting edge”.

Det andra dokumentet år en instruktion i form av en väggkalender som inte skulle passa i en vanlig pärm och som nästan skulle tvinga de som gått en kurs i det nya systemet PROST att hänga den vid sin arbetsplats. Instruktionen består av 11 illustrerade sidor i färg. Det var jag som gjorde förlagan som sedan togs fram av en reklambyrå i Eskilstuna. Utöver denna instruktion fanns det ju konventionella rutiner men de är ju inte så roliga.

Alla dokumenten finns nu i databasen och jag har länkat till dessa där det passar. Ett litet lyft!

2015-11-26 Flyktningar till bl. a. Sverige

Världen har drabbats av att människor flyr Syrien och andra länder där det är omänsklig krig, död och förföljelse. Dessa stackars människor behöver ta sig till något land där de kan räkna med att stabilitet och fred råder och där de kan få tak över huvudet och kanske ett jobb så de kan försörja sig själva och sin familj.

De väljer i första hand Tyskland och Norden – inte medelhavsländerna – även om vi har knepiga språk och det är kallt under vintern,

I början var de välkomna och välkomnades som flyktingar ska. Men nu, några månader senare kan Sverige inte ta emot flera. Sverige är fullt! – – säger politikerna.

Minnet från Raoul Wallenberg och de vita bussarna som Sverige är så stolt över, har glömts. Inehållet i Internationalen som sossarna alltid brukar sjunga, låtsas man inte om. Solidaritet gäller endast inom Sverige och endast svenska svenskar och svenskor. Det verkar nu som om Moderater, Socialdemokrater och SD-are har fullständig samsyn när det gäller att hitta på sätt att hålla flyktingarna på säkert avstånd. Man är villiga att hitta på vilka tokerier som helst för att skydda befintliga lagar, förordningar  och byråkrati och sätter detta före medmänsklighet, empati och praktisk hjälp till hjälpbehövande och skyddsbehövande flyktingar! Det är rent skamligt!!

Flyktingar omtalas inte längre som människor som mot sin vilja måste fly sitt land. Avståndet till nazismen och fascismen har krympt – i alla fall något!

Jag skäms både som naturaliserad svensk och som före detta norrman! Jag får antagligen rösta på Centern och Annie Lööf nästa gång jag ska rösta. Det verkar vara det enda möjliga valet.

I det stora hela, är flyktingströmmen en tillfällig sak. De flesta vill återvända till sitt land så snart detta är möjligt. Under tiden vill de allra flesta utbilda sig, arbeta och göra nytta för sig i det samhälle de lever i. I mångt kommer de till att vara den arbetskraft som Sverige behöver när alla vi andra bara blir äldre.

Den tillfälliga merkostnad som flyktingarna medfört kommer troligtvis att visa sig vara en god investering i framtidens arbetskraft.

2015-09-30

Vår lilla trotjänare JMW087 har idag gått till skrotning/bildemontering

Vi köpte en Peugeot 205 XR fredagen den 13 oktober 1996 i Västerås och den har tjänat oss väl i nästan 20 år!

Under senare år har den fått stå i garaget under vintern och mest använts till kortare resor. Vi tankade den 3 -4 gånger per år. Men nu blev det ett svårare elektriskt fel, Värmefläkten la av för ett par år sedan men den har gått igenom på bilprovningen utan några anmärkningar.

Vi får väl köpa en ersättning till ”Peggy” till våren.

2015-09-06

Sommaren verkar vara slut. Det öser ner från en grå himmel men blommorna i trädgården står i full prakt. Här visas vår gula Hibiscus med som max 24 blommor samtidigt!

Flyktingarna från Syrien, övriga Mellanöstern och Afrika strömmar mot Europa pga vansinniga krigsherrar i deras hemländer. Det är självklart att vi måste ta emot dem och ge dem asyl och status som flyktingar undan svält, död och förintelse! Det är vår humanitära plikt. Det finns problem men dessa måste vi lösa!

Men – det är även dags att Europa samlar sig för militära insatser i de länder som flyktingarna kommer ifrån. Krigsherrarna och deras medlöpare måste bort och de måste ersättas av någon form för stabilitet så att flyktingarna kan återvända till sina hemländer. Länderna måste återuppbyggas med internationellt stöd och med hjälp av de återvändande invånarna.

Jag tror inte att de flesta flyktingar vill stanna i Europa. De vill givetvis hem till sina respektive länder när det kan ske utan att de riskerar svält och död. Några stannar säkert kvar och de kommer troligen att bidra till vårt samhälles utveckling på samma sätt som tidigare flyktingsstömmar har gjort.

Jag förstår inte de som röstar på och har sympatier för SD.

2015-06-02  Möte med mina klasskompisar från folkskolan!

Vi var en skolklass der de flesta började och slutade i samma klass under 7 år på folkskolan. Vi började under mitten av världskriget och slutade 1950. Sedan dröjde det många år innan vi samlades igen – efter faktiskt 49 år. Nästa år fyller vi alla 80 – om vi lever!

Alla kunde eller ville inte träffas igen men vi som gjorde det hade enormt roligt av att minnas alla bus och tokigheter.

Nu träffades vi igen i Oslo – några få av oss. Det var jätteroligt och trevligt!

2015-04-09  75 år sedan Tyskland invaderade Norge och andra världskriget startade där!

Jag var 4 år och tre månader gammal men jag kommer ihåg när min far fick en lastbil med chaufför att köra oss i säkerhet. Min mor och min syster Ellen fick plats i förarhytten tillsammans med mors väninna fru Fevang och deras minsting.

​Jag fick åka på flaket och det är väl det jag mest minns. Jag minns ju flygplanen också, för det var ovanligt – och soldaterna som marscherade mot Oslo från Fornebu flygplats.

Vi blev transporterade till mors vännina Kjellfrid  Blegeberg och hennes familj på deras gård i Björndalen i Sigdal där vi fick vara ett slag. Året efter byggde far en hytte till oss i skogsbrynet ovanför deras gård. Den hade vi till någon gång i slutet av 1950-talet.
Och nu är det hela 75 år sedan kriget började för min del!
Och 70 år sedan kriget tog slut: 8 maj 1945!

Jag håller hårt på EU och NATO som garanter för att det inte ska hända igen! Tyvärr är det ingen av de skandinaviska länderna som har något försvar att räkna med om en stormakt bestämmer sig! Av ren snålhet och egoism vägrar svenskarna att alliera sig med övriga Europa men hoppas i alla fall på att någon ska rädda Sverige om landet blir anfallet.
Snacka om storkpolitik och bekväm snålhet samt tro på att ingen skulle vilja anfalla det snälla och goda Sverige som har haft fred i över 200 år!
Jag hoppas att Sverige snart tar sitt förnuft till fånga och går med i NATO och att Norden eller Scandinavien bildar en egen försvarsallians inom NATO!

2015-07-13   Bildgalleriet har nu växt till sig

Bildgalleriet består nu av 41 album med över 5300 bilder. De flesta av albumen och bilderna är även kommenterade så man kan läsa sig till vad bilderna föreställer och när och var de är tagna.​

2014-12-09   Vi har lämnat VIASAT och satelitmottagare och gått över till Telia Digital-TV med Bredband 30 Mbit/s etc

Jag hade kommit underfund med att det skulle kosta mindre än den lösning jag har haft sedan 2001 med Viasat via parabolantenn.

Jag skulle dessutom få ett snabbare internet och bredbandstelefoni och hela 50 TV-kanaler!

Dagen efter att detta var beställt pajade TV-decodern för Viasat och vi blev utan TV-program i ganska många dagar. Vi kompenserade det genom att återse den danska serien Matador med 24 avsnitt. Kul fast kanske inte så kul.

Men nu fungerar det! Jag har redan tagit ner parabolantennen.

2014 – november   Ett Bildgalleri har upprättats under mitt webbhotell på one.com

Under denna månad tog jag mig tid att lägga upp ett bildgalleri som sedan dess växt till att i juli 2015 består av 41 album med över 5300 bilder. Många av bilderna skannades från pappersbilder, diapositiv eller negativ film i samband med att jag skapade albumen men de flesta fanns i olika mappar i mitt datorarkiv.

Det är inte klart än. Det saknas ett antal album och det finns säkert en massa bilder kvar att skanna och lägga till i albumen. Jag kommer att ha att göra länge till.

Än så länge har jag endast släppt rättigheter att titta på bilderna till Ingrid, mina söner och min bror men det finns möjligheter att släppa rättigheter till många andra om intresse finns, album per album och användare per användare.

2014-08-26   Opererade vänster höftled.

Omsider blev det av. Jag har ju dragits med usla höftleder i flera år men nu har man konstaterat att vänster höftled är värst och att en ny höftled i metall skulle inopereras – en protes.
Operationen skedde på Kullbergska Sjukhuset i Katrineholm tisdag morgon. Jag blev liggande på sjukhuset resten av veckan.
På måndagen dagen före operationen  fick man äta en sista måltid och sedan bara dricka lite saft men man skulle duscha och skrubba sig med något kraftigt medel – 2 gånger med två timmars mellanrum. Vi åkte till Katrineholm vi 4:a-tiden på tisdag morgon och fick direkt klä av mig och duscha i samma tvållösning igen. Därefter var det på med sjukhusets kläder. och sedan fick jag de första tabletterna och blev kommenderad i säng.
Operationen utfördes under ryggmärgsbedövning. Egentligen kommer jag inte ihåg ett dugg. Jag hade ju tagit med mig min mobil med massor med musik. Jag kommer inte ihåg att jag lyssnade på någon musik men jag måste ha tagit en selfie utan att veta vad jag gjorde!
Tiden på sjukhuset efter operationen var inte kul men smärtorna var inte så svåra som jag befarat. Morfin!
Lördagen efter operatioen fick jag komma hem: Sköönt! Fast det är ju ett elende med kryckor, feber och svullet ben mm. Men nu kan det ju bara bli bättre!
3 oktober: efter ca 5 veckor klarar jag mig med en käpp. Jag har inga smärtor alls och jag har faktiskt kört bil själv! Det går snabbt framåt. Min sjukgymnast klassar mitt fall som superlyckad men jag ska träna på gym i 8 veckor framåt för att återfå styrka i alla muskler.
Jag ska fortsätta med kryckor tills 12 veckor efter operationen det betyder fram till va. 47 = mitten av november.  – – – men vi får väl se hur det går.

Nu får det vara slut på att vara nyopererad! Ylva Bodén har utfört slutbesiktning: allt är OK!

2014-07-28  Sålde vår gamla husvagn

Vi köpte vår KABE Smaragd 540DL husvagn 1986 och har haft den sedan dess. Men efter snart 30 år var det dags att göra sig av med den. MTO465 har varit vårt sommarhem i många år. Våra söner har växt upp med husvagnen.
Men sedan år 2000 har det blivit allt glesare mellan gångarna vi varit ute på tur med husvagnen. Varje vinter ska man se till att den inte far illa och man får betala skatt och försäkring samt ta den genom bilprovningen vart annat år. Nu ska jag slippa det bekymret!
Jag kommer att sakna vagnen men samtidigt är jag ganska glad att slippa bekymret.

2014-07-26  Lämnar styrelsen i Sveriges Naturistförbund efter 21 år

Jag valdes in som suppleant i SNF:s styrelse i juli 1993 och har varit ordinarie ledamot sedan 1994. De senaste 10 åren eller så har jag varit Vice Ordförande i förbundsstyrelsen.
Mitt första uppdrag i styrelsen var att utveckla först en svensk och sedan en Skandinavisk Naturistguide. Den senare tillsammans med norska NNF och danska DNU. Guiderna fanns först endast på papper men det kom även en web-version.
Jag har hela tiden haft ansvar för IT och webb och under den snare hälften av min tid i styrelsen har jag haft ansvar för utländska kontakter. 1998 administrerade jag årets INF Världs-Kongress på Galaxen/Partisanen i Blekinge. 2011 var jag ansvarig för arrangemanget EuNat (en europeisk träff mellan 12 nationella naturistförbund) på Gustavsberg Naturistcamping utanför Nora.
Som Webmaster för SNF har jag även deltagit i utvecklingen av Skandinavisk Naturistportal i två versioner med över 50 ingående webbplatser för alla Skandinaviens naturistföreningar och naturistcampingar.
Tiden i Förbundsstyrelsen har varit intressant och givande och jag vet att jag gjort en rejäl insats för naturismen i Sverige. Det känns skönt.
Jag blev avtackad med en hel liter Chivas Regal liksom Inge Gullander som avgick samtidigt som Förbundsordförande. Han hade då suttit som Förbundsordförande i 35 år eller så!
Det enda jag nu har kvar när det gäller förbundsstyrelsen är en plats i valberedningen inför nästa års Riksmöte (Årsmöte).
Nu ska jag ägna mig åt annat! Får väl se om det blir för lugnt!

2013-10-22    Jag har omsider blivit ”Bestefar”!

Mitt barnbarn Marcus Love Pannsit Isene är nu född. Ett litet under!
Vi har ju väntat länge, Ingrid och jag! Men den som väntar på något gott väntar inte för länge!
Det blev Christopher och hans Lynn Siriphanna Haluethai Isene (32 år) som ble först med att leverera ett barnbarn.
Lynn är från Thailand och är än så länge inte så bra på svenska men det ska väl ta sig.
Lynn och Christopher blev lagligen vigda 14 juni 2014.
Marcus har ju vuxit till seg och fått tänder och kan snart springa omkring!
Tyvärr bor de på andra sidan av Eskilstuna, 30 km från Ärla och de har inte bil. Det gör det lite jobbigt om de skall till Ärla och hälsa på.
Bildgalleriet kommer att fyllas på efter hand med bilder av Marcus och hans föräldrar.